Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

måndag 15 december 2014

Adventshare

Igår, den tredje advent, var Jnas och jag ute med Missan. Det blev ett par timmar på förmiddagen eftersom jag skulle på julbord med morsan och farsan.

Hur som helst. Vi började med en öppen såt. En såt på gärdena. Men där hittade vi inget så efter en timme bröt vi och flyttad oss in i skogen. Upptag nästan direkt. Missan jobbade på bra och efter en stund såg först jag, sedan Jonas att Missan arbetade med en hare.

Missan arbetade mycket ihärdigt. Hon hängde i betydligt mer energiskt än när hon har klövvilt i näsan. När det är rådjur hänger hon sällan på ens i 15-20 minuter denna säsong. Men harar har hon arbetat bättre med. Denna söndag, tredje advent, jobbade hon i bortåt en timme med haren. Så länge har hon nog bara jobbat med grävlingar i gryt tidigare.

Till slut kom haren hoppande i den öppna skogen framför mig och på ca 20 m håll dundrade förkrigsdrillingen en gång och haren kom till ro.
Bilden ovan tog Jonas. Jag tycker att det är en trevlig jaktbild. Den är lugn och saklig. Jag tycker att den visar respekt för viltet. Själv lade jag tillrätta haren än mer när jag fotograferade den. Mina tankar gick medvetet till äldre stilleben när jag lade hare och vapen till rätta mot ett väl utvalt träd. Tanken var att förska skapa en så fin bild som möjligt. En bild som man inte ens med bästa vilja skall kunna finna stötande. Samtidigt skulle det bli en bild att vara stolt över. En bild som inte skall gå att missbruka. Jag tycker att jag lyckades, vad tycker ni?

4 kommentarer:

  1. Tycker begge bildene er veldig bra. Grattis med haren. Intressant hund den der Missan.

    SvaraRadera
  2. Grattis till haren! och visst lyckades du bra med bilden, tycker båda bilderna är fina :) Hoppas själv på att komma med på harjakt med morbrorn snart!

    SvaraRadera
  3. Hon är grym lille missan..fina bilder!

    SvaraRadera
  4. Tack skall ni ha!
    Får erkänna att Missan lärt mig oerhört mycket om jakt, den lilla 6,9 kg tunga hunden visar ständigt upp nya intressanta sidor av sig själv. Det känns som om det är lättare att sticka ut och se vad det blir än att försöka styra henna och göra något planerat när man är ute med henne. För det blir ändå på något annat sätt än man tänkt sig från början.

    När jag kollade på henne som valp sa Kalle (uppfödaren) att det enda man behöver är en tyskterrier och en drilling. Sedan klarar man all jakt. Jag är nästan benägen att hålla med honom...

    SvaraRadera