Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

fredag 12 september 2014

Test: Fällkniv från Pohl Force

Pohl Force Foxtrott Three, en tysk top of the line framelock fällkniv med tantoblad tillverkad i Lionsteels fabriker i Italien (flera top of the line knivar tillverkas där). Kniven mäter ihopfälld 14,5 cm och är drygt 26 cm lång i utfällt läge. Av knivens totallängd är drygt 11 cm blad, vilket är 5 mm tjockt vid basen. Handtaget är 16 mm tjockt. Vikten ligger, inklusive förmonterad handledsstropp och clip, på 220 gram. Knivbladet är tillverkat i ett tyskt extremstål som kallas niolox (kallas även D2) och handtaget i syntetmaterialet G10 samt titan. Priset ligger på 2599 kr. Kniven kan beställas HÄR.

Första intryck

Redan när jag kände lådans tyngd visste jag att detta var något extra. När jag öppnade låg kniven i ett påkostat syntetfodral. Väskan kan fyllas med ytterligare kniv, ett bryne eller något annat som kan vara bra, t.ex. en eftersökslampa i snabbfäste (eftersom den inte får vara monterad under jakt).
Kniven jag tog ur väskan var rejäl. Det är en riktigt stor och gedigen fällkniv av framelockmodell med tantoblad (mer om dessa detaljer senare). Tyngden och inpassningen andades kvalitet lång väg. I princip samtliga fällknivar jag tidigare handskats med känns som lågbudget eller kompromisser i jämförelse. Jag har, om jag skall vara ärlig, ingen fällkniv som kostat mer än kanske 800 kr i nypris i min samling.

Bladet

Bladet är härdat till 59 HCR, dvs lite hårdare än vad som är vanligt bland jaktknivar. Det kantiga tantoformade bladet tillhör inte heller vanligheterna bland jaktknivar. Jag får erkänna att jag var mycket nyfiken, gränsande till skeptisk i fråga om hur lämpligt det skulle vara för mina ändamål (jakt). Samtidigt har jag sedan flera år varit nyfiken på bladtypen i praktisk användning.

 
Bladet är 11,3 cm långt, 5 mm tjockt och 3,7 cm högt där det är som bredast (se bild ovan). Det har hög slipfas. Formen är lånad från klassiska japanska knivar och kallas tanto, det innebär att eggen inte är välvd utan har en kraftig vinkel. Jag har en sådan kniv sedan tidigare (från Ka-Bar) och köpte för över 10 år sedan ett sådant knivblad som jag aldrig kom mig för att skafta. Så jag har varit medveten om dem även om jag kanske inte använt den bladtypen speciellt mycket.

Jag kommer att återkomma till detta men bladet kan sägas ha två eggar i lite olika vinkel. Dels en lång egg utefter bladet och dels en kortare snedställd egg upp mot spetsen. Man måste betrakta bladet på detta vis för att förstå det och kunna använda det i jaktliga sammanhang. Har man inte förstått det såhär utan försöker använda det som vilket vanligt knivblad som helst kommer man att bli besviken över resultatet.

Grepp

Ena sidan är i titan (dem med låsningen, se bild nedan), den andra i ett syntetmaterial. Båda sidorna är cnc-frästa och ger ett bra grepp där man inte slinter. Handtagets profil gör det möjligt att greppa kniven på många olika sätt utan risk att halka ut med ett finger framför eggen. Det finns dock en kantighet i handtaget som gör att man antingen behöver valkiga och okänsliga händer eller handskar om man skall arbeta hårt med kniven utan att få skav eller i vart fall känna obehag.
  

Mekanism

Fällkniven är av frame-lock typ, det innebär att knivbladet låses i sitt yttre läge av ena handtagssidan. Systemet liknar liner-lock men är avsevärt mycket lättare att göra rent. Knivar med liner-lock eller frame-lock kan om de är rätt tillverkade öppnas och stängas med en hand. Med lite träning går det väldigt fort, speciellt som den thumbstud som sitter på knivbladets rygg nära handtaget är lätt åtkomlig och underlättar öppnandet.

Mekanismen på Foxtrott Three är mycket välgjord och välfungerande. Det är lätt och smidigt att hantera den med en hand. Låsningen är helt glappfri, men något annat hade inte varit att förvänta av en kniv av detta slag.

Nedan en bildserie med 1/ bild på låsningen, 2/ bild på hur man öppnar och 3/ bild på hur man stänger kniven.




Hygien

Kniven är av metall och syntet. Alla springor är stora och lätt åtkomliga. Visst fastnar det saker i dem men storleken och konstruktionen gör kniven mycket lättdiskad och lätt att hålla ren. För att vara en fällkniv så är den lätt att hålla ren, avsevärt mycket lättare än t.ex. Eka Swingblade som de flesta svenska jägare är bekant med och som kan få fungera som referens i detta fall.

Test: täljbarhet

Det allra första jag testade var att tälja av en vidja åt min dotter. Hon ville ha en 20 cm stump att tälja en senapssked av. Det var inga problem med själva täljandet, men jag tycker inte att det var skönt. Skaftet skar in i handen på ett obehagligt sätt när jag tog i lite. Kanske kan detta motverkas genom att man har ett par handskar på sig, men jag tycker personligen inte att något sådant skall behövas.

Hade det varit en fastbladskniv hade jag även testat att spänta ved med den, det brukar jag göra genom att hålla eggen mot kortsidan av ett vedträ och slå med ett annat vedträ mot knivens rygg. Det är en hård behandling som inte lämpar sig för knivar med rörliga delar vilket gjorde att jag avstod.

Test: urtagning och flåning

Att ta ur ett halvstort hjortdjur var inga problem. Kniven har en bra spets som man lätt gör ett kontrollerat hål i buken med. Greppar man sedan bladet över ryggen och skyddar spetsen med pekfingret är det lätt att med knivens främre egg, den som är specifik för just tantoblad, öppna upp djuret. Det är givetvis inte lika lätt som tex det böjda bladet på en Eka Swingblade men enklare än en ”vanlig” kniv med 10 cm blad.

 Att flå med kniven var till att börja med svårt. Det var allt för lätt att kniven gick in i köttet eller gjorde hål på skinnet. Efter ett tag tog jag ett nytt grepp om kniven och dessa problem löstes. Tricket var att greppa kniven nästan som man håller en penna. Balansen i kniven blev bättre och det var lättare att vara försiktig och bara snitta precis de hinnor som behövde lite hjälp på vägen vid flåning. Åter igen visade sig det vara en teknikfråga snarare än konkreta problem.

Test: styckning

Jag har testat att stycka halvstora klövvilt och fågel. Vi kan börja med fågel:

När jag tog hand om ett par ejdrar så flådde jag först upp buksidan och bloggade bröstbitarna, detta var enkelt gjort genom att använda knivens korta främre egg. Därefter skar jag, åter med knivens främre egg, ut bröstbitarna. Att flå fram låren görs i en handvändning, kniven är tillräckligt tung för att lätt och kontrollerat hugga av fötterna ungefär där muskulaturen slutar. Kniven var med andra ord väl fungerande för att ta hand om fågel, detta trots en storlek som gör att jag spontant skulle valt en något mindre kniv. Nedan bilder på urtagning av bröstbitar på duva respektive ejder, som synes på första bilden så är det lätt att arbeta med den korta främre eggen i detta sammanhang.


       
Att stycka rådjur var också enkelt. Finliret utförs med den främre eggen och för det grövre skärandet användes den primära eggen. Att komma åt att få ut de mindre köttslamsorna mellan revben och utefter nackkotorna var inte så lätt, där behövs en smalare kniv. Men väljer man att istället stycka dessa delar som kokkött med ben så var det inga problem. Knivbladet är så kraftigt att man inte tvekar att ge sig in mellan kotor och bända lite. Nu gör i och för sig knivens grundläggande kilform en hel del av jobbet redan i sig.

Tilläggstest: finlir

Eftersom kniven är kraftig och tung, har en ganska speciell design funderade jag initialt på hur lämplig den var för finlir. Hur skulle den egentligen fungera när det är små rörelser och precision som gäller. För att testa detta valde jag att rensa 10 lite stensopp och kantarell. Jag brukar vanligen ha kortbladiga (5-6 cm) ganska tunna knivar för det ändamålet. Skalknivar kallas en lämplig form om man kikar i köksbutiker.

Foxtrott Three var förvånansvärt enkel att hantera för detta arbete. Det var bara att greppa kniven så att pekfinger och långfinger vilade över bladet så fick man en balans i kniven som medgav finlir. Rensningsarbetet gick väldigt smidigt, möjligen skulle jag plocka loss handlovsstroppen i änden på kniven nästa gång (eller varför inte ha den runt handleden istället för slängande).

När jag sedan skar upp svampen (och för den delen tupparna eftersom jag passade på att laga coq au vin) så gjorde jag det med denna kniv. Det finns två effektiva sätt att arbeta med den. Det ena är genom klassiska skär, det andra är att sticka svamparna så de delas. Eftersom den inte har en spets i ordinär mening utan en vinklad egg framåt så blir effekten inte ett stick utan ett skär. Nedan, ett par olika sätt att hålla kniven på.

Fundering: tantoblad på stickkniv / avfångningskniv 

Vid närmare eftertanke så skulle det nog funka väldigt bra med en avfångningskniv med tantoblad. Jag testade att sticka ett får med den (efter att jag bedövat djuret så som lagen föreskriver). Bladets utformning gör att det blir ett lite bredare skär där man sticker vilket gör chansen större att man träffar de större blodkärl man är ute efter att punktera vid stick. Jag har en känsla av att den ven borde fungera för nackstick även om jag inte testat det. Kilformen och det kraftiga bladet borde göra jobbet enkelt när man sticker mellan atlaskotan och skallen. Bladets längd gör den för kort för att man ens skall tänka på att sticka i hjärttrakten på annat än de allra minsta djuren.

Jag får nog fundera lite till på det. Kanske något att snacka med Karesuandokniven om, de brukar vara sugna på att testa nya modeller.

Skärpan

Skärpan höll bra. Det är ett stål av hög kvalitet som är tämligen hårt härdat så något annat kan man inte förvänta. Eftersom jag bara hade kniven till låns så drog jag mig för att skärpa upp den och eventuellt vinkla om eggen något eller lämna allt för mycket repor på bladsidorna. Jag tycker kanske att den kunde vara aningen snävare. Men det är min personliga preferens. Om ni minns min recension av ESEE 3 så arbetade jag om den eggvinkeln ordentligt innan jag var nöjd.

Hur svår den är att bryna upp till ny skärpa har jag alltså inte bedömt, med tanke på hur bra eggen höll så finns det en risk att den likt en del andra knivar med specialstål kräver en del jobb att skärpa.

Sammanfattande omdöme

En väldigt intressant kniv. Det är en kniv som lätt ersätter fastbladskniven om man hellre har saker i fickan än i bältet. Att en fällkniv uppfyller de krav man kan ställa på en fastbladskniv är ett gott betyg avseende såväl utformning som mekanism. Nu har man i och för sig valt den starkaste mekanism som finns i fråga om bladlåsning – jag tänker givetvis på frame-lock (beskrivs ovan). Bladformen, tanto, är något man måste lära sig använda. Den kräver speciell teknik för att komma till sin rätt.

Jag har egentligen två invändningar mot kniven som jakt och överlevnadskniv. Dels upplever jag att handtaget skaver om jag arbetar hårt med kniven. Jag skulle inte sätta mig och tälja spånor till en lägereld i första taget, än mindre utföra arbeten som skapar stor kraft mellan hand och handtag. Min andra invändning är att en fällkniv alltid är svårare att göra rent än en fastbladskniv. Det är lätt att det blir små fickor med organiskt material kvar, fickor där bakterier kan frodas om man inte är noggrann med rengöringen. Nu finns i och för sig samma problem i fråga om många knivars knivslidor. För att vara en fällkniv är dock Pohl Force Foxtrott Three lätt att göra rent vilket beror på storlek och konstruktion.

Kniven kan beställas HÄR.

Övrigt

Wanderoo stod för kniven och är Pohl Force officiella återförsäljare i Sverige. Jag uppmanades testa den hårt och ärligt, jag hoppas jag levde upp till detta även om jag drog mig för ett par moment som jag utan tvekan skulle testat om jag ägt kniven i fråga.


3 kommentarer:

  1. Intressant, fyldig og godt skrevet vurdering.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack!
      Jag försöker vara utförlig i mina knivrecensioner. Jag tycker att jakttidningarna ofta är lite för kortfattade.
      Under hösten blir det lite fällknivstema. Det har slagit mig att fällknivar är rätt ovanliga som primär jaktkniv i Sverige. Med tanke på hur knivlagen är utformad så skulle det inte förvåna mig om fällknivar blir vanligare, då kan man ju åtminstone böra den utan att den syns....

      Radera
  2. Bra recension av dig, den får upp ögonen för att använda en kniv lite mer hos mig!

    SvaraRadera