Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

lördag 10 augusti 2013

Det är skillnad på jakt och slakt! Kommentarer till en krönika i GP

I dagens GP kunde man på sidan 2 läsa en krönika signerad Ingrid Lomfors (författare, historiker, generalsekreterare Judiska församlingen Stockholm). Hon skriver om slakt och kött på ett intressant sätt, men samtidigt onyanserat och okunnigt. Men det är klart, poängen är att slå ett slag för kosher- och halalslakt. Personligen kan jag för lite om denna typ av slakt för att uttala mig. Men jag vet tillräckligt mycket om slakt i sverige och andra delar av världen för att vara fullständigt på det klara med att hemslaktade djur har lidit mindre än de djur vars kött man kan köpa över disk.

Krönikan inleds med lite resonemang kring att man borde vara vegetarian, bland annat lyfts problemet med idisslarnas produktion av växthusgaser fram och att köttindustin producerar med växthusgaser än transportsektorn. Det resonemanget tycker jag är lite snett, man måste göra skillnad på om växthusgaserna man diskuterar är långtidsbundna eller korttidsbundna. Sedan kan man ju fundera över vad som produceras när växter bryts ner naturligt, hade inte kossans ensilage blivit växthusgaser även om nu inte kon fått processa den i sin mage? Denna typ av svepande generalisering som görs i krönikan äv vanlig och gör också att man totalt ignorerar de betande djurens betydelse för den biologiska mångfalden.

Däremot intämmer jag i krönikans grundläggande kritik mot köttindustins globalisering och att man som konsument ofta har svårt att förstå varifrån köttet egentligen kommer. T.ex. kommer (coop) Änglamarks ekologiska bacon från tyskland, där är reglerna för ekologisk svinproduktion sådana att svinen för visso får vara ute men det räcker med betongplatta vilket såklart gör att de inte kan böka....

Jag instämmer i den grundläggande kritiken mot västvärldens djurhantering i samband med slakt. Men jag vet inte om jag tycker att kosher eller halal slakt är alternativet, jag kan för lite och jag kan därför inte ta ställning till det Lomfors påstår om kosher och halalslakt:
Den religiösa slakten har en etisk utgångspunkt. Därför får inte industriell slakt förekomma, varje enskilt djur skall visas respekt.
Nae. Jag tycker nog att modellen snarare vore att man skulle öppna upp för att djurföretagare lättare skulle få tillstånd till gårdsslakt samt  att öka mängden jakt i samhället... Och vad gäller jakt så kommer Lomfors med den vanliga lite svåra och svepande kritiken mot älgjakt, dvs att 10% av älgarna skadeskjuts varje år. Men varifrån har hon fått siffran och vad representerar den? Är skadeskjutning de tillfällen där man varit tvungen att plocka fram en eftersökshund? Har man då skiljt på dödsök och skarpa eftersök? Personligen ser jag bara problem när man skriver så, och jag är inte ensam om att påpeka detta. En något högre siffra, 14% används i renodlade anti-jakt kretsar.

Nåja. Trots att jag har detaljer att invända mot i krönikan så tycker jag att den var intressant. Men speciellt förvånad är jag inte. Det är "inne" att diskutera dessa frågor just nu, vilket jag pekat på så sent som härom dagen.

3 kommentarer:

  1. Sen kommentar men ändå.
    Nej kossans ensilage hade inte blivit koldioxid ändå eftersom kossan inte hade funnits alls om det inte vore för dess kött och mjölkproducerande egenskaper... När gräs bryts ner naturligt, det vill säga vissnar på hösten så torkar det innan det börjar förmultna. Det bildas därför inte särskilt mycket koldioxid alls. Om gräs och de andra gröna växterna tillåts leva i ett naturligt kretslopp så förbrukar de mer växthusgas än vad de producerar. Kanske dags att läsa in grundskolebiologin igen.

    Extensivt hållande (en djävulsk massa kritter på begränsade ytor) av betande tamdjur är en del av den biologiska enfalden. Den svenska floran och faunan är betydligt armare nu än vad den var innan vi började hålla betande tamdjur extensivt. Den enda mångfald som stöds med vårt sätt att idka lantbruk är den mångfald som ökar den ekonomiska avkastningen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. När du skriver extensiv så verkar du avse det jag menar med intensiv, dvs många djur på liten yta. Det extensiva är att ha samma mängd djur spridda över en hel socken. Betestrycket idag är för litet (det är vi överrens om verkar det som), det skulle behövas avsevärt högre betestryck över en större yta för att vi inte skall tappa ännu mer i biologisk mångfald och framför allt är det fritt strövande gräsätare som saknas. Av hjortdjuren är det bara dovviltet som är tillräckligt effektiv gräsätare för att kvala in i diskussionen.

      Fotosyntes och förmultning är ett nollsummespel. Mängden koldioxid som växterna tar upp genom fotosyntes är såvitt jag minns från grundskolebiologin och fördjupningskurserna i miljökunskap på gymnasiet lika stor som den mängd koldioxid växten avger när den förmultnar. Däremot bildar växten inte metan annat än om den ruttnar i en syrefattig miljö, t.ex. i stillastående vatten.

      Radera
  2. Ojdå. I min iver vände jag visst på begreppen. Det visar på värdet av korrekturläsning.
    Fotosyntesen är inte alls ett nollsummespel. Hade det varit det hade vi haft konstant stigande koldioxidhalter sedan lång tid tillbaka. Istället går faktiskt koldioxidhalten mot noll om naturen tillåts ha sin gång.
    Fotosyntesen har inte bara att ta hand om växtens egen koldioxid utan även den koldioxid som bildas vid metansönderfall i atmosfären...

    SvaraRadera