Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

lördag 13 juli 2013

Rävvalp på långt håll

Nu slår lantbrukarna sina gärden mest över allt. Det är svårt att veta vart man skall åka för att utnyttja bilaga 4 i jaktförordningen:
10)
Årsunge av rödräv får jagas,
om det behövs för att
tillgodose viltvården                   den 1 juli–den 30 juni.
Nåväl, jag for till ett stort gärde som jag varit sugen på länge men som inte slogs förrns under fredagen. Eller rättare sagt, halva gärdet slogs. Jag kom dit ungefär 22.00. Klev ur bilen och drog på mig lövcammoponchon. Tog upp kikaren och spanade av gärdet.

2 kråkor

Plockade ut bössa och skjutstöd. Satte på mig kåporna. Spanade igen.

Va fan. En räv.

Kollade noga. Klar valp, men fasen vilken taning svans. Visst kan de ha spetiga svansar men denna måste väl ändå ha skabb tänkte jag. Speciellt som den satt och kliade sig rätt ordentligt.

Kollade en stund till. Bestämde mig sedan för att inte smyga och riskera en störning utan snarare lägga mig på vägbanken och ta ett liggande skott. Förutsättningarna var goda och benstöden monterade.

Jag fann räven i kikaren, men den låg på mage och bara öronen syntes.
Väntade.
Väntade.
Efter en stund reste den sig. Nog var svansen väldigt smal. Sedan satte den sig, kliade sig lite bakom örat, vänd mot mig. Bra. Tog sikte på huvudet, detta eftersom hållet var långt och jag tänkte att då har jag marginal i höjdledd. Tanken var rätt visade det sig. Jag släppte iväg kulan och såg räven falla ihop.

Att jag kunde se räven falla ihop beror på många saker, dels är bössan tung och utrustad med ljuddämpare så rekylen är ytterst måttlig. Sedan tog jag rekylen helt rätt denna gång så bössan rörde sig bara rakt bakåt, inte i sid- eller höjdledd.

Låg kvar och kollade en stund innan jag reste mig. Eftersom hållet var styvt valde jag att stega......

...och blev lite förvånad när det visade sig att räven låg 226 steg bort. Det bör alltså vara frågan om lite styvt 200 m. Så långt tyckte jag inte alls att det kändes när jag la mig till rätta på vägen. Jag tänkte nog snarare att det låg i trakten kring 150 m, vilket jag bedömde som ett tagbart skott.

Nåväl. Räven var väldigt död. Skottet hade tagit precis under bröstkorgen och djuret var lite för sönderskjutet för att vara lämpligt som apportvilt.

Och hur var det med den misstänkta skabben?

Som väl var inget. Jag misstog helt enkelt en tanig valpasvans för en skabbangripen svans. Vilket på sitt sätt är bra, för varje fall av skabb är en katastrof.


11 kommentarer:

  1. Ja det där med avståndsbedömning är verkligen svart...Tur att det inte var skabb, lider så med de djur som är drabbade...!

    SvaraRadera
  2. Det är verkligen märkligt med människor som älskar att skjuta rävar , jag har en granne som är likadan. Han är illa omtyckt i byn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns VÄLDIGT mycket räv, stammen håller på att försämras. Det ser man inte minst genom att skabb blir allt vanligare. Därför finns det för rävens egen skull all anledning att skjuta rävar. En glesare stam är en friskare stam.

      Räven i västsverige bär på såväl fransk lungmask som rävens dvärgbandmask. Två elaka parasiter. En glesare stam motverkar spridningen.

      Därför skjuter jag räv.

      Radera
  3. Var det här samma typ av bedömning som när du tycker att lokalbefolkningen "outtalat" ber dig om att skjuta av varg? Räv tar sork. Vilket är mycket bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag förstår inte frågan. Hade jag inte trott att den hade skabb hade jag smugit närmare och försökt få en enklare skottchans på den. Valpen får man skjuta med den hänvisning jag gjorde i början av blogposten.

      Att räven tar sork är bra, det håller jag med om. Att räven tar stora mängder markhäckande fåglar är inte bra, vilket är en anledning till att länsstyrelsen i t.ex. Kalmar län samarbetar med jägare för att minska de stora stammarna av räv inte minst på södra Öland.

      Kort sagt, det finns väldigt mycket räv just nu. Många säger att det finns för mycket. Jag tycker att det finns för mycket räv och ett tydligt tecken på detta är att just skabben håller på att öka på många håll i Sverige. Det skulle den inte göra i en rävstam av sund storlek.

      Radera
  4. Mindre räv ger mer sork till ugglor och rovfåglar,de är mer hotade än räven..
    Hellre en liten frisk rävstam än en stor skabbig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer till fullo.

      Skall sätta mig och skriva ett längre inlägg framöver om vikten av att jaga räv, inte minst för den biologiska mångfaldens skull.....

      Radera
  5. Suck de är ju såååå gulliga!! .... speciellt när de har långt gången skabb!! Råkidden är ju faktiskt gulliga som f.. de åxå!! paradoxalt eller... Näe, inte om man är militant djurkramare då finns ju bara lycka och Micke & molle!! & det här smågnagartjaffset man får höra hela tiden stämmer inte det heller!! det blir gnagarår vare sig vi vill eller inte ej & det är inget räven kan påverka utan istället bara kan utnyttja!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Grejen var väl annars att rävungen var frisk.
      Vad är vitsen att skjuta sönder en liten rävunge mitt i sitt intressanta och roliga lärande att jaga sork?
      Att ge sig ut en sommarmorgon med bössan för att få en adrenalinrusch (jaktupplevelse) trots att kylskåpet är proppfullt, är det vettigt egentligen?
      Den som ogillar dumheterna kallas militant??
      Roden är en idiot.

      Radera
    2. Möjligheten att med hänvisning till viltvård skyddsjaga rävvalpar togs bort tillfälligt i samband med skabben. Men nu har möjligheten återinförts. Inte minst därför att vi har extremt mycket räv och att den av många skäl behöver begränsas. Delvis på grund av en bunt smittor (fransk hjärtmask, rävens dvärgbandmask, trikiner) men främst med hänvisning till den biologiska mångfalden.
      Rödräven är för övrigt (på kort sikt) ett större hot mot fjällräven än vad den pågående klimatförändringen är.

      Att jaga trots att kylen är propfull är definitivt motiverat och väldigt vettigt. Jag lever fortfarande gott på vinterns jakter, just därför att jag fyllt mina frysar. Jag kan rycka på axlarna åt hästköttsskandaler och jag kan peka finger åt de som köper billig dansk fläskfilé. Jag har skördat tillräckligt mycket av naturens skafferi för att kunna bjuda min omgivning. Är inte det ekologiskt och miljövänligt så vet jag faktiskt inte vad som skulle kunna vara det. Kikärtor odlade i Turkiet som körs hit i lastbil?

      Att skjuta en rävunge i juli ingår alltså i ett större sammanhang. Ett sammanhang där närproducerad och miljövänlig mat står lika mycket i fokus som gynnandet av biologisk mångfald.

      Radera