Med en tysk jaktterrier, en korthårig vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

torsdag 24 januari 2013

Dimridåer från skogsforskare om älgbetningsskador, eller?

Att älgen orsakar skador för skogsbruket är det ingen som förnekar. Men frågan är hur stor skadan är egentligen. För ett par år sedan gick landets största privata skogsägare - Karl Hedin - ut stort i media med uppgiften att älgbetningsskadorna är klart överdrivna. Han stod inte oemotsagd, tvärt om. Det blev en ganska hetsk debatt, inte minst som det var en av skogsindustrins "egna" som hävdade detta.

Men detta var för ganska exakt 3 år sedan. Nu har det hela blommat upp igen, kanske med en vag koppling till vargdebatten där älgstammen allt för stora storlek ofta tas upp som ett sidoargument. Men det är ju lite fel, vi har fått ett nytt älgförvaltningssystem som syftar till att älgen skall förvaltas adaptivt och därmed hamna på en genom jämkning av intressen "lagom" nivå.

Hur som helst. Härom dagen kunde man i ATL läsa om skogsbrukets och samhällets kostnader för våra älgstammar. Här framhålls att skogsindustrin förlorar ungefär 500 miljoner kr/år i älgbetningsrelaterade skador, samhällskostander för älgskador ligger på ungefär 600 miljoner kr medan nettojaktvärdet ligger på 500 miljoner kr. Sulutklämmen blir att vinterstammen bör sänkas till ungefär 6 älgar per 1000 ha, för min del innebär det att vi i princip skulle behöva halvera vår älgstam som enligt senaste helikopterinventeringen ligger på runt 11 älgar/1000 ha om jag minns rätt.

Jägareförbundets Fredrik Widemo vänder sig mot siffrorna. Speciellt de som gäller jaktens värde. Han lyfter fram andra studier och beräkningssätt än de som diskuteras i ATL. Widemo menar att det är bruttojaktvärde och inte nettojaktvärdet som är relevant att utgå ifrån:
– Artikeln tar endast upp nettovärdet för älgen. Detta värde utesluter bland annat jakträttens värde. Jakträttens värde är med självklarhet en av de viktigaste faktorerna som kompenserar en markägare för skadorna som orsakas av älgen. Idag uppgår värdet av jakträtten i Sverige uppskattningsvis till minst två miljarder kronor per år, säger Fredrik Widemo.
Widemo understryker att det istället är bruttojaktvärdet som bör användas som jämförelse, eftersom det inkluderar värdet för jakträtten.
– Bruttojaktvärdet av älgjakten var 2005–2006 enligt undersökningen som citeras nästan 1,5 miljarder, det vill säga tre gånger så högt som nettovärdet som anges i artikeln.
Sedan 2005-2006 har dessutom älgavskjutningen och köttutbytet ökat med cirka 11 procent, vilket ger ett förväntat värde på ett ännu högre belopp – cirka 1,6 miljarder kronor – i dåtidens penningvärde.
– Samtidigt måste värdet räknas upp till dagens prisnivå. Konsumentprisindex har också ökat med 11 procent sedan 2005-2006. Detta ger ett förväntat bruttovärde för älgjakten på 1,8 miljarder i dagens penningvärde, säger Fredrik Widemo.
– Utan att ta ställning till huruvida siffrorna för produktionsbortfall i skogen är korrekta ska alltså värdet som kostnaderna jämförs med vara mer än tre gånger så högt. De kostnader som artikeln tar upp motsvarar 1,1 miljarder per år, och ligger följaktligen klart under värdet för älgjakten.
 Men om vi nu åtgår från att skogsforskarnas siffror är korrekta, då borde väl ändå t.ex. skogsindustrin vara väldigt nöjd med de stora rovdjuren och de förvaltningsplaner som nyligen presenterats? För fler rovdjur äter ju älg.... Men när man ser på skogsindustrins reaktioner så visar de tydligt att jakten har ett reellt och högt värde, såväl ekonomiskt som socialt, för de som har eller arbetar med skog. Detta gör att man till syvende og sidst egentligen inte vill minska nämnvärt på älgstammarna. Lägg därtill de reella intäktsbortfall som uppstår om älgstammen minskar, dvs intäktsbortfall som enkom har att göra med minskade arrendeintäkter för jakträtten. Dessa ligger idag redan på 50 miljoner kr för de områden som innehåller vargrevir. Om man minskar älgstammen minskar intäkterna för älgkött.

Det finns många faktorer att väga in innan man så som forskarna i ATL kategoriskt uttalar sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar