Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

lördag 19 januari 2013

Det behövs FLER betesdjur i Sverige inte färre!

En person med intressanta tankar kring hur man håller sina husdjur är Karl-Ivar Kumm på SLU. Jag har läst och inspirerats av hans tankar när jag lagt upp hur vi sköter våra får. Den senaste rapporten jag läste av Kumm handlade inte riktigt om detta utan om vår köttkonsumtions miljöpåverkan.

Rapporten i fråga heter Import av kött - export av miljöpåverkan. Den går igenom olika köttproduktionsländers miljöpåverkan. De länder som diskuteras är sådana som är av relevans för Sverige dvs som exporterar kött till oss. Vad gäller gris så studeras Danmark och vad gäller nöt så studeras Irland och Brasilien. En viktig sak som konstateras är att en ren ursprungsmärkning är rätt ointressant, det intressanta är var och hur köttet producerats i respektive land.

Det grundläggande konstaterandet är hur man än vänder och vrider på det att svenskproducerat kött är bättre för miljön än importerat. Då har följande miljöfaktorer undersökts:
  • Övergödning
  • Energi
  • Växthusgaser
  • Växtskyddsmedel
  • Biologisk mångfald och landskap
  • Markbehov och markvård
  • Samlad miljöeffekt
Växthusgaser är exempel på en miljöfaktor som har global betydelse medan de övriga är lokala eller regionala.  En direkt slutsats blir därav att vi när vi importerar kött samtidigt exporterar miljöpåverkan. Problematiskt är att de negativa miljöeffekterna ofta är större om produktionen sker utomlands än i Sverige.

Inom Sverige finns det betydande miljömässiga skillnader beroende på var och hur produktionen sker. Nötköttsproduktion på naturbetesmark i skogsbygd är synnerligen bra för biologisk mångfald och landskapsbild medan kraftfoderbaserad inomhusuppfödning av gödkalvar har stora negativa miljömässiga effekter. Griskött producerat på lerjord ger inte övergödningsproblem på samma sätt som griskött producerat på sandjord.

Slutsatsen blir att betesbaserad köttproduktion i mellan och sydsvensk skogsbygd bör utvidgas på bekostnad av importerat kött. Sådan köttproduktion har stora positiva miljömässiga effekter på såväl biologisk mångfald som landskapsbild. Idag är det dessa områden som i störst utsträckning planteras igen med gran delvis beroende på lägre lönsamhet och dels på grund av de problem som är kopplade till ett ökande rovdjurstryck.

10 kommentarer:

  1. Helt riktigt! I min frys ligger bara vilt och lokalt producerat nöt och lammkött från naturbete. Kloka tankar som fler bör få ta del av.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så som det skall se ut i en frys med andra ord!

      Radera
  2. Tjena...-16 gr här o inte ut med taxarna såklart. SYnd men så är det.
    Bra skrivet.
    Vi vill helst äta vilt. Nu har vi inte fått så mycket kött som förra året då vi inte skjutit de älgar som vi skulle.Köper vi kött så är det enbart nöt av lokala bönder. Vår Ica har kött från vår granne t ex.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra, med lokalt kött. Vad gäller älgarna så har ni väl januari på er, eller?

      Radera
  3. Det som höjer atmosfärens halt av klimatgaser är endast det kol mm som är långtidsbundet. Störst påverkan har vår användning av fossil energi. För vår matproduktion så är det fyra stora faktorer som orsakar utsläpp av bundet kol. Diesel för att driva jordbruksredskap och transportera maten, el (ofta gjord av fossil energi) för att torka spannmål, fossilgas och utsläpp av lustgas vid tillverkning konstgödning samt att jorden friläggs vid plöjning eller risodling. Om kor och får rapar metan eller grisar skiter är alltså inte relevant då djuren ingår i ett kretslopp. Det intressanta är hur de får sin mat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Alltså bör vi sträva efter maximal mängd utedriftstimmar och inte uppstallad kraftfoderuppfödning av våra köttdjur. Bra för klimatet, bra för landskapet och den biologiska mångfalden!
      Om man nu inte har djuren på ett sådant sätt att erosion och övergödning blir för kraftig punktvis.

      Radera
  4. Kaniner är effektiva foderomvandlare och de får plats hos i stort sett alla människor,de går föda upp på ogräset ifrån trädgården.. Minimal miljöpåverkan och skinnet är dessutom användbart,likaså slaktresterna till djurfoder..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt. Men om man inte passar sig drunknar man i kaniner... Det gjorde nästan vi eftersom vi hade dem i grupp i ett 30 kvm stort utrymme i ladugården....
      Så när jag slaktade av dem kändes det som jag stod till armbågarna i blod. Det var faktiskt lite jobbigt, jag har inget emot att slakta men att göra det enligt någon slags löpandeband princip pallar jag inte riktigt med.

      Radera