Going underground - dagens soundtrack

En juste gammal dänga från 1970-talet. Får stå som soundtrack till dagens hundövning... Going underground - ja det kan ju bara betyda en sak: GRYTJAKT!

Sagt och gjort. När jag lämnat ungarna stannade jag till vid ett rävgryt.Plockade ut Missan ur bilen och traskade till skogs. Lite bajs på en stubbe antydde att det fanns räv i faggorna, annars vet man ju inte om Grimbart kanske flyttat in.

Mindre än tre sekunder efter att jag strukit kopplet var Missan försvunnen ner i ett hål. Entusiasmen gick inte att ta miste på. Hon var helt till sig. Inledningsvis for hon omkring som en tätting och utforskade de olika hålen. Hon var ner i kanske sju eller åtta stycken. Men det var uppenbart att två var intressantare än de övriga, dessutom gick dessa hål ihop någonstans under jorden.

När Missan stökade omkring som värst hörde jag hur det röde sig under mina fötter. Missan tittade upp ur ett gryt men jag hörde fortfarande något under mig. Sedan stack Missan ner igen och började skälla så sdet stod härliga till. Inte det gläfsande gälla skall hon har när det är rådjur i farten utan ett urtidsskall som kom ända från tårna, förstärktes i magen och ut genom käften. Hon skällde på i ett par tre minuter för att rusa upp och ner i ett annat hål med fortsatt skällande som följd. Så höll hon på, upp-ner-skall-upp-ner-skall-upp i kanske en tjugo minuter innan jag plockade in henne. Tänkte att detta nog var lagom för idag. Jag satte henne i bilen och gick tillbaka till grytet. Där passade jag i en kvart innan det var dags att fara hem och påbörja dagens arbete.

Hur som helst så tycker jag att detta bådar gott. Missan visar goda takter både över och under jord. Nu skall jag bara se till att det skjuts lite för henne också!