1 oktober. Dags för hundsläpp. I mitt fall mitt livs första släpp med egen hund. Det kändes stort.... I marken har vi gott om rå, lite dov och enstaka vildsvin, vad skulle Missan ta upp? Om hon nu förstod sin uppgift.... Såhär förflöt förmiddagen:
Ut till jaktmarken vid 07.15. Traskade en lite bit med Missan i koppel, strök det sedan av henne. Hon nosade omkring, ovan vid friheten. Höll sig inom synhåll från mig, trots mängder av spår.
08.00 valde att förflytta oss. Missan gick lös och fick spåra runt lite som hon ville. Små vändor och väldigt mycket kontakt. Tror inte hon var mer än 75 m från mig någon gång.
09.00 efter en del besvär kom vi nu mot ett hyfsat stort hygge, vinden i ansiktet. Har sett mycket rå där så chanserna kändes goda. Fortfarande väldigt mycket kontakt.
09.15 drog hon iväg på ett sätt som hon inte gjort tidigare.
09.20 första skallen. En råget kommer studsande över hygget. Hon kunde välja norr eller söder. Valde söder, och jag stod i norr. Missans skall var ljusa, lite skärande och rätt oregelbundna. Eftersom jag hade förstärkning genom kåpor och det blåste ordentligt samt regnade var det svårt att få kläm på hur långt hon kan tänkas höras. Missan sticker iväg efter rågeten men verkar tappa henne efter kanske 5 minuter. Istället tar hon en trad runt hygget som löper i en drygt 1 km lång åtta. Tre varv tar hon innan hon kommer till mig. Rätt trött. Mycket beröm och någon bit hundgodis. Lite vila
10.00 traskar åt sydväst. Går knappt 500 m innan Missan tar upp så det sjunger i skogen. Hon följer ett okänt djur i bortåt 15 minuter med ett skall som kom knappt var 10:e sekund. Efter ett tag kommer hon till mig. Trött.
10.30 vi går en långsam sökvända tillbaka till bilen. Missan är trött, söker ut något hundratal meter åt sidan men håller god kontakt.
11.10 hemmåt. Detta får duga som första dag. Hunn får vila resten av dagen.
Summa summarum, polletten föll snabbt på plats hos den lilla tyskan. Vädret var rätt svårt, ett ihållande regn gör det svårare och sliter på de som är ute.
Fundering: med så korta sök så funderar jag över hur akut mitt behov är av en pejl. Det blir nog en vädertålig kamera istället tror jag.
Kul läsning! Känner igen det där med att hunden håller sej nära...så var Najo ibörjan också, men annat är det nu, på både gott o ont...mest ont...;))
SvaraRaderaKul att komma igång....förstår att du set fram emot det. Hon har gott gry i sig och viktiga är ju att hon utvecklas i hennes takt.
SvaraRadera