När jag var yngre tränade jag en del. Provat lite pyamassporter, både karate och kungfu. Sprungit en djävla massa orientering och åkt en del skidor. På platten. Men sedan jag flyttade hemifrån för lite drygt 20 år sedan har det varit skralt med tränandet. Möjligen frånsett periodvis motionssimning.
Jag har passerat 40 och är definitivt inte fet, men jag kan greppa fyllningen i magen och det gillar jag inte. Viktmässigt är jag uppe på all time high, vilket i min värld innebär runt 85 kg. Längden är väl sisådär 183 eller något i den storleksordningen. I modern tid har jag varit så lågt ner som 65 kg, men det var efter en period av hårt och varmt jobb i Argentina. Jag ser väl min matchvikt som någonstans mellan 75 och 80, men bryr mig inte så farligt bara jag går i mina gamla rock´n´roll skinnbrallor ;^)
Men vart vill jag då komma med all denna kroppsfixering? Jo jag ville väl egentligen bara klappa mig själv på axeln eftersom jag tjackat ett par löparskor (eller ja, det var hustrun som betalade) och stackut för första gången i morses. Och till min stora förvåning kändes det riktigt bra. Sprang i ungefär 40 minuter med enstaka pusta-ut-pauser som förkläddes med lite stretching eller hundkisseri.
Missan var med hela tiden och verkade nöjd över att husse äntligen fick lite fart och inte sinkade takten så djäkligt.....
Bra start. Men kommerjag att lyckas fortsätta?
Det var inte dåligt att orka i fyrtio minuter efter att inte ha tränat så mycket, tycker jag :) Förstår precis hur du känner...över fyrtio och det krävs lite mer att hålla sej "fit". Handlar väl inte om kilon direkt men lite "fasthet" är ju välkommet :)) Lycka till! jag körde igång mitt nya liv i måndags :) Den här gången på riktigt...på allvar :))
SvaraRaderaHehe... sitter i samma båt jag med, både längd och viktmässigt, har åxå sysslat med pyjamas sport och en del skrotlyftning.
SvaraRaderaÄr precis på gång att starta upp löpträning för att få bort en del av det där man kan greppa.
Brodern som är kunnig på idrott och motion säger att det är effektivare med långa raska promenader, men det fixar jag inte utan att ha ett mål att gå till, tar hellre en löprunda.
Är ruskigt kul när man fått upp flåset så pass att man kommer hem helt slut med maxpuls och redan efter ett par minuter är pulsen normal igen. Sen är det riktigt skönt att kunna plocka ut en tio, femton mil ur kroppen under septemberjakten utan att det sliter så mycket.
Kör hårt / Mooseater