Jaktkritikerna - en öppet jakthatande organisation

Jag fick precis nys om en jakthatarföreningen Jaktkritikerna. Det lilla jag hunnit kika på vad föreningen skriver så tycker jag att det är fullt med missuppfattningar där. Kikar man i deras tidksrift Jaktdebatt, senaste numret (nr 4 / 2011) så skryter man över att man skrivit debattartiklar som går hårt åt "den så kallade viltvården". Här verkar man tro att viltvård enkom handlar om att skjuta predatorer. Hur har man landat i den villfarelsen? Varför ser man inte habitatförbättringar? Vilttrivselplater? Saltstenar? Fågelholksutsättning? Jo, dessa handlingar är så tydligt positiva för djuren att man inte kan kritisera dem. Men när man skjuter kråkfågel för att förbättra möjligheterna för andra fåglar samt t.ex. harar att föryngra sig så är det vederstyggligt. Något som hänger samman med detta är följande citat ur jaktdebatt:

En mycket viktig del av naturupplevelsen
är att få syn på fåglar
och däggdjur. De flesta anser att
få uppleva djuren nära och tydligt
tillhör det bästa i naturvistelsen.

Jag håller med. Kan inte göra annat. Men min slutsats är totalt annorlunda än Jaktkritikerna. Jag kan bara se att detta kan genomföras genom att man håller efter predatorstammarna. Chansen att möta en get med kid på en äng i skymningen blir större om man säsongen innan hållit efter räven ordentlig. Chansen att se markhäckande fåglar ökar om man håller efter mink, mård, grävling, räv och kråkfågel. Predatorkontroll är i princip alltid gynnsam för predatorernas bytesdjur, vilket jag skrev om alldeles nyss med hänvisning till en sammanställning av tillgänglig forskning. Vad gäller skyddsjakt vid soptippar etc så har man faktiskt rätt när man menar att dessa borde täckas bättre för att minska de sanitära olägenheterna, men tills vi når dit så är givetvis skyddsjakt på kråk- och måsfågel i princip den enda utvägen. Eller har kanske inte Jaktkritikerna varit vid en deponi?

Sedan svänger man sig med grova generaliseringar inte mist kring skadeskjutningar, eller vad sägs om: Dessutom orsakar all jakt 10 – 30 % skadskjutningar... På ett annat ställe trissar man upp siffran på följande vis: Det är troligt att skadskjutningen kan vara 30 %!

En eloge måste jag ändå ge Jaktkritikerna. De är öppna med vad de tycker, vilket givetvis är bra. De är inte som delar av SOF eller SNF där man bedriver en förtäckt jaktfientlig lobbying. Samtidigt verkar organisationen vara nästan aningslösa naturromantiker. Lite märkligt.

Tillägg 20 mars: Jaktkritikerna är det nya namnet på den gamla jakthatarorganisationen Riksföreningen hänsynsfull jakt.