Ytterligheter i fråga om varg

I höstas flyttades som bekant två vargar från Idre till Karlsborgstrakten. De satte omedelbart igång att vandra och efter ett tag delade paret på sig. Tiken drog till Gästrikland medan hanen drog till Sälentrakten. Tillägg 09.20, läste just på Svensk Jakts hemsida att tiken åter frossar i renkött, nu i Bräcke i Jämtland. Svårt detta, det är andra gången hon flyttats från renbetesområden och ändå valt att återvända. Kan tänka mig att hon, trots sin genetiska betydelse (se nedan), kommer att dö. Om inte genom beviljad skyddsjakt så kanske genom ett §28 ingripande eller rent av regelrätt tjuvjakt.

Genetikern Dag Lindgren har skrivit flera intressanta artiklar om varför just Idre-tiken är så genetiskt viktig. De är bra att läsa. För att ge lite perspektiv så kan man väl säga att man kan skjuta bort åtminstone ett halvdussin revir och det skulle då göra mindre skada för den svenska vargstammen i jämförelse med att skjuta Idre-tiken.

Varghanen gick som sagt till Sälentrakten, där blev han av allt att döma inte långlivad. Han verkar ha förföljts med snöskoter och dödats. Sändarhalsbandet hittades avskuret vid en bro. Jag kan förstå att det sker, därmed inte sagt att jag försvarar det.

Svenska Rovdjursföreningen har utfäst en belöning om 100.000 kr (SR-klippet nedan). I klippet påstås bland annat att tjuvjakten är omfattande. Möjligen har den blivit det efter förvaltningsfiaskot i somras. Vägs alla tillgängliga data om vargpopulationen samman så pekar nämligen tendensen åt ett annat håll, tjuvjakten har sedan ett par år minskat. Antagligen ett tecken på att acceptansen för den förda vargpolitiken ökade. Antagligen är det inte så längre. Nu skulle jag våga påstå att missnöjet över lag är större än på väldigt länge. Och det där med acceptans. Det betyder inte att man gillar något, men det betyder att man accepterar läget. Men när licensjakten försvann, och därmed jägarnas delaktighet i utformningen och förvaltningen av vargstammen så tror jag att det blev droppen som fick bägaren att rinna över för många. Och inte blir man i jägar- och djurhållarled gladare av att det läggs motioner för att ändra tillbaka §28 i jaktlagen.

För övrigt roade sig Gunnar Glöersen härom sistens med en räkneövning. Han började med att lyfta fram den politiska visionen matlandet Sverige för att därefter konstatera att vararna äter 113.000 portioner älgkött om året. Tillägg 25/1: Glöersen har nu ändrat beräkningen till 75.000 portioner. Alltså det är vad varje revirhävdande par vargar äter.... Sammantaget blir det rätt mycket ekologiskt kött av bästa kvalitet som inte hamnar i matlandet Sverige.