I gårdagens
Aftonbladet intervjuades Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar. Han ansåg att rådjursstammen borde reduceras för att gynna folkhälsan:
– Det är hela tiden en intresseavvägning, men ser man till folkhälsan skulle det vara bra att skjuta bort en stor del av rådjurstammarna i närheten av tätbebyggda områden, samtidigt som man minskar jakten på de stora rovdjuren om varg och lo, säger Björn Olsen.
Det hela låter som ett
eko av Tomas Jaensson, professor i medicinsk entomologi:
– En drastisk motåtgärd skulle vara att helt enkelt skjuta av ett stort antal rådjur, i synnerhet kring tättbebyggda områden. Det mest naturliga sättet att på längre sikt få kontroll över rådjursstammen och därmed minska fästingplågan är att avstå från räv- och lodjursjakt.
Jaensson för ett mindre korståg mot rådjuren,
såhär lät det förra våren:
- Jag rekommenderar att man eliminerar rådjuren - de har inte på Gotland att göra. Nu ger man istället fästingarna en jättechans att föröka sig.
Två professorer som båda vill decimera rådjursstammen. Kommer de att få gehör från andra än rovdjursorganisationerna? Eller har de missat att rådjursstammen redan är på god väg neråt? I mina trakter (södra Västergötland) har avskjutningen halverats på 10 år.
Här i mina trakter, också i södra Västergötland, är det mycket gott om rådjur och älg. Det är förståeligt att alla jägare värnar om viltköttet. Vad man borde tänka på är de stora nackdelar som de stora klövviltstammarna orsakar, t ex skogsskador, trafikolyckor, skador i privata trädgårdar eller som nämnts ovan uppodling av sjukdomsspridande parasiter. Klövviltet är våra i särklass besvärligaste skadedjur och en plåga för oss glesbygdsboende. En decimering av stammarna till mer normala nivåer vore synnerligen välkommet. Då skulle vi också kunna få upp en skog med en naturligare artsammansättning, vilket är helt omöjligt nu, utom inom viltstängsel. Det skulle medföra en större biologisk mångfald, vilket måste betraktas som mycket positivt. Mitt helhjärtade stöd till de två professorerna alltså!
SvaraRaderaRådjuren här nere är redan i sjunkande, stammen är antagligen redan halverad i förhållande till toppåren på 1990-talet. Avskjutningen är halverad sedan 10 år tillbaka. Älgstammen är lägre nu än för 30 år sedan, betydligt lägre. Så är det och det kvittar var i södra västergötland du bor.
SvaraRaderaSkogsbrukets problem är till stora delar självförvållat. Man har sedan ett halvt sekel planterat bort sig genom sin fixering vid gran. Hade man inte fokuserat på gran utan spridit träslagen på ett mer naturligt sätt hade betesskadorna på dagens tallplanteringar varit hanterbara och mer tall och löv hade kunnat växa i våra skogar.
Att älgstammen är betydligt mindre nu än på t ex -80-talet håller jag med om. Då var den groteskt stor, men som kom ju också den sk Älvsborgssjukan som ett brev på posten. Ett tydligt tecken på mindre betestryck från älgen är att det numera är möjligt att få upp björk, det var helt omöjligt tidigare. Nu väntar vi bara på ytterligare minskat betestryck, så kan vi kanske få riktigt trevliga skogar till slut, förhoppningsvis med en och annan rönn som kan nå vuxen ålder!
RaderaEftersom det fortfarande bedrivs trakthyggesbruk så kommer det att bidra till att hålla mängden vinterfoder på topp åt klövviltstammarna. Därtill innebär många decenniers plantering av fel träslag på fel mark till att det välter en satans massa träd, så jag anser fortfarande att skogsbruket skördar sin egen draksådd.
RaderaSom jag skrev är rå på väg ner. Älgen på väg upp, tack vare stormarna. Därtill har du dov- och kronhjortsstammar som börjar göra sig gällande här i södra västergötland. Dessa (åtminstone kron) kommer definitivt ge mer problem för skogsbruket än rådjuren genom sitt betande.
För övrigt känner jag inte igen beskrivningen att det är klövvilt som är det största skadedjuret och plågan för landsbygden. Gemene man anser generellt att det är kul att kunna se djur, undantaget när de tar osenknoppar och betar sönder frukträden.
Håller med dig om trakthyggesbrukets fördärvlighet, rena barbariet. Men det börjar synas lite ljus i tunneln, det går att bedriva lönsamt eller lönsammare skogsbruk utan trakthyggesbruk. Tyvärr är stora investeringar gjorda i maskiner o dyl anpassade till denna driftsform, så vi lär få vänta på någon större förändring inom skogsbruket. Till det kommer väl ett psykiskt motstånd till förändringar som det tar tid att komma ifrån.
RaderaÄven om man drar ifrån värdet av viltköttet och jaktens rekreationsvärde, så måste det vara så att rent nationalekonomiskt så är framförallt älgen det som orsakar störst kostnader för samhället. Då räknar jag skogsskador och vårdkostnader i första hand. Man kan inte bara skylla på skogsbruket, det vore fullt möjligt att begränsa stammarna av klövviltet om viljan fanns. Detta är jägarnas ansvar! För övrigt, där det finns älg och rådjur, bör det finnas varg och lo, för ett väl fungerande ekosystem. Jag inser att toleransen för varg inom jägarkåren är nära noll, dessutom har vi mycket naturbeten i Södra Västergötland där vi behöver nötkreatur som betar. En svårlöst ekvation! Slutsatsen blir att jägarkåren måste ta ett större ansvar för att hålla nere älgstammarna, sedan får tiden utvisa hur övriga faktorer utvecklas.
Nu fungerar ju inte riktigt älgjakten på samma sätt som mycket annan jakt. Den baseras på en tilldelning som länsstyrelsen beslutar över. Därtill förändras hela systemet i år, möjligen med den effekten att markägarna kommer att få ett större inflytande över hur stor tilldelningen blir. Det är dock inte givet att detta kommer att leda till en ökad avskjutning. Opinionsundersökningar med skogsägare visar att man inte ser älgen som ett riktigt så stort problem som man kan få intrycket av när man läser ATL, eller pratar med min tidigare arbetsgivare skogsstyrelsen.
RaderaSynd att man inte uppmärksammade det här tidigare, rådjur är som råttor och kryllar av fästingar.
SvaraRaderaTyvär så har älgarna stiora mängder de med.
Blir iofs. lite undrande att man inte går till attack mot myndigheter som inte tar dvärgbandmasken på allvar, ett stort projket mot den bör dras igång omedelbart.