Jag har, som några säkert observerat, GöteborgsPosten på helgerna. I lördags fanns det en artikel om fyra myter om kött på GP-konsument. Jag är faktiskt inte helt övertygad om de svar som gavs. Jag repeterar myterna här, återger GPs svar och kommenterar dem:
Steka kött länge gör köttet mörare.
GP: falskt. Långkok gör däremot kött mört.
Jag: ingen kommentar, instämmer.
Vätska ökar vikten (på kött)
GP: falskt. Industrin sprutar in saltlake för att göra köttet mer smakligt.
Jag: näe, jag köper inte GPs svar. Jag kan inte se varför man skall spruta in sisådär 15% vätska i t.ex. fryst kycklingfile från kontinenten. Jag är skeptisk och äter fortsättningsvis bara mitt eget kött.
Nyttigare med vilt
GP: korrekt, vilt innehåller mer mineral och omega 3.
Jag: ingen kommentar, instämmer.
Djuren stressas vid slakt
GP: falskt, numera är det ovanligt med skadat kött till följd av stress.
Jag: ovanligt att köttet får så dålig kvalitet att det blir osäljbart ja. Men det är inte i närheten av t.ex. ett lamm man hemslaktat. Ett lamm man fött upp, som litar på en och som man lugnt och stilla avlivar i en för djuret känd miljö utfört av människor det känner. Jag är fortsatt övertygad om att de nivåer av stress som förekommer i djuren vid kommersiell slakt orsakar ett kött som förvisso är ätbart, men dessvärre är av en sämre kvalitet än vad som kunde varit möjligt om man t.ex. tillåtit ambulerande slakterivagnar som slaktade djuren direkt på gården. Djävla EU till att krångla till allt!
Artikeln finns givetvis på GPs spärrade sidor. Djävla GP att hålla på så mycket material.
En liten kommentar angående nyttigheten med vilt.
SvaraRaderaIdisslande djur, nöt och lamm som gått på bra bete under sommaren och hösten som slaktas innan stallperioden har också väldigt bra värden på mineral och omega-3. Det är just de gröna växterna som ger detta till skillnad från spannmål och soja m.m.
Absolut!
SvaraRaderaDet finns system (permanent utedrift) som skulle ge bättre kött i sverige, därtill miljövinster men dessa är inte tillåtna utifrån nuvarande djurskyddslagstiftning. Problemet i ekvationen stavas framför allt fasta ligghallar. Produktionen blir dock något lägre, men detta tas igen genom den mängd vinterfoder djuren kan skörda själva och därmed inte behöver tas in maskinellt med åtgång av fossila bränslen.
Karl Ivar Kumm är den som forskat mest på det i Sverige en sammanfattnign av hans tankar utifrån svenska förhållanden hittar man på: http://www.sjv.se/download/18.714c6a371218cab665e80001783/Svensk+erfarenhet+av+utedrift.pdf