Tidningen Hemslöjd köper jag och hustrun emellanåt. Oftast om detär något tema vi är intresserade av. Tidningens inriktning har varierat genom åren, men det är nu länge sedan det var en utpräglad DIY tidning. Det saknar jag. Men det hindrar mig inte från att njuta av intressanta artiklar om ämnen jag uppskattar. Som i det senaste numret, vilket har temat skinn.
Jag får genast erkänna att jag i princip sträckläste numret. Det var inte många sidor jag hoppade över, och det är faktiskt ovanligt när jag läser en tidning. Det brukar bli så att jag läser på sin höjd 50% av texterna. Detta nummer var överlag bra och innehåll ett par riktiga höjdarartiklar.
Anders Håkansson har sitt garveri i Dragnäs utanför Jokkmokk. Garvningen sker oftast med bark av olika slag och han arbetar i stor utsträckning med renar och vilt. Under senare år har han berett en mängd björnskinn. Jag gillar denna rätt vassa kommentar som Anders fällde i intervjun:
man lär sig mycket underligt när man skall ta jägarexamen, men just inget om skinn.Linda Maasings garveri ligger i makens smedja. Ett stenkast från Rejmyre glasbruk. Även Linda arbetar med naturliga garvningsmaterial. I artikaln finns bilder på när hon avhårar ett hjortskinn, de är väldigt lika mina bilder från inläggen om ekgarvning av rådjursskinn.... Linda tar också emot skinn från jägare om man vill ha något garvat.
En av min hustrus gamla studenter porträtteras över två uppslag. Helena Gjaerum demonstrerar sitt förslag på rekonstruerade vikingatida regnkläder i läder. Helena är för övrigt i startgroparna att starta upp ett mindre garveri i Åretrakten.
Flera artiklar handlar om lammskinn. Företaget Donniaskinn i Tranås nämns, då främst deras vegetabiliska garveri i Bosnien. Jag har anlitat dem flera gånger för såväl get som lammskinn och är i de flesta fall nöjd.
Ett intressant uppslag handlade om etik. En fårfarmare från fjällbete intervjuades och sade något riktigt tänkvärt, nämligen att om vi skall höja intresset för att bevara en art så skall vi äta den... I kontrast till honom står ordföranden i Djurens Rätt som anser att all djurhållning är fel även om god djurhållning är bättre än dålig. Hon har dock rätt i att allt för få i dagens samhälle reflekterar över varifrån våra material, i detta fall läder, kommer. Hon vill att man skall se hela kedjan från djuret till produkten, vilket jag håller med om även om jag inte på något vis delar hennes slutsatser.
Kort sagt. Det senaste numret av Hemslöjd var riktigt bra och informationsrikt. Jag rekommenderar det varmt till den som är det minsta intresserad av skinn.
Tack! Det sprider sig tydligen en trend där läderhantverk börjar bli intressant. Exempelvis har Nyköpings folkhögskola en kurs i sommar.
SvaraRadera