Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

onsdag 23 november 2011

Mitt förtroende för SNF är i botten

För ungefär 10 år sedan gick jag ur SNF. Jag tröttnade på att man fokuserade på allt som var negativt. Var fanns glädjen över den fantastiska natur vi faktiskt har? Min besvikelse över SNF har ökat kraftigt under senare år, framför allt genom SNFs ordförande Mikael Karlssons beteende i media i samband med vargnyheter. Han uppvisar en stor arrogans mot de som bor med varg inpå knuten och vägrar att se människan som en aktiv och deltagande del i de ekosystem vi faktiskt sitter med i vår miljö. Att skriva bort människan ur naturen/miljön är en dröm, eller en ren strutsmentalitet. Det är en slagordspolitik som rimmar illa med seriöst engagemang.

Lyssna: "Siffrorna såg märkliga ut"

Nu har i vart fall SNF gjort bort sig ordentligt. Man har gått ut på bred front och varnat för gifthalter i fisk. Men när siffrorna granskades visade det sig röra sig om felräkningar. Det rörde sig inte om halter fyra gånger över rådande gränsvärde utan en bra bit under! I andra fall har man utan att redovisa att forskningsläget är oklart och att inga gränsvärden finns eller att man inte vet vilka halter som är skadliga påstått att halterna bromerade flammskyddsmedel är farligt höga i fisk.

Jag tycker att detta tydligt visar att SNF i allt högre grad slutat vara en intresseorganisation för naturen i dess olika former till att bli en lobbymaskin där målet helgar medlen. Där sanning är något relativt som kan böjas tills det lyder det budskap man för tillfället är intresserad av att pumpa ut.

Det är aldrig fel att syna lobbyorganisationers påståenden i sömmarna, detta oavsett om man själv tycker som dem eller ej. Det är en fråga om källkritik! Och det är något som media blivit allt sämre på, trots att verktygen i många fall finns tillgängliga. Men det media inte klarar sköter i vissa fall amatörer, vilket utdelningen av Sveriges Radios journalistpris Medieormen visar. Den gick till forumet flashback och deras kartläggning av Terje Hellesös bilder. På sått och vis är det ett underkännande av den professionella journalistkårens nuvarande arbetssätt (eller arbetsförhållanden).

2 kommentarer:

  1. Gör inte du samma misstag som Mikael Karlsson? "Han uppvisar en stor arrogans mot de som bor med varg inpå knuten..." Menar du då att alla som har varg inpå knuten inte vill ha den där? Jag har den inpå knuten och vill ha den där. Men jag förstår att alla inte vill det.

    SvaraRadera
  2. Jag menar absolut inte att alla på landet är emot varg, däremot är (enligt den senaste SOM-undersökningen) en majoritet det och det är något som man måste ta hänsyn till. Precis på samma sätt som att jag anser att vårt samhälle bör spara på energi men för den sakens skull skall man inte göra som i Riga i mitten av 1990-talet, släcka stadsbelysningen kl 01.00-05.00 (en djäkligt märklig och ytterst obehaglig sak att uppleva när man skall hem efter en krogrunda)....

    Kikar du lite bakåt i bloggen så hittar du bland annat aktuell forskning om hur människor påverkas överlag av att bo i anslutning till varg och stora rovdjur. Det får psykiska effekter, men dessa vägs i väldigt liten mån in av politikerna och absolut inte av Mikael Karlsson. Sedan anser jag också att Den Europeiska Landskapskonventionen (som sverige ratifierade i våras) skall vägas in i ekvationen, det har jag också skrivit om tidigare.

    SvaraRadera