I det senaste numret av Svensk Jakt finns en artikel om hur vargetablering påverkar boende. Bland annat beskrivs en situation där allt fler, framför allt stövarägare, boende i vargområden väljer att åka långt till vargfria områdn för att släppa sina hundar. Oftast går resorna norrut där markerna är större och intresset i större utsträckning ligger på fågel och älgjakt än stövarjakt efter hare.
Därefter följer ett antal intervjuer med olika fastighetsmäklare vilka tämligen samstämmigt menar att fastigheter vilka tidigare hade ett jaktligt värde inte haft samma prisutveckling som motsvarande fastigheter i andra delar av landet. Detsamma gäller fritidshus. Däremot verkar skogsfastigheter där produktion är det främsta värdet ha ökat mer än motsvarande, detta för att problemen med älgbetningsskador är mindre än tidigare.
Eftersom fastighetsprisutvecklingen skiljer sig åt mellan olika regioner är det lite svårt att göra en övergripande studie av problemet. I län som klassas som rovdjurslän finns det alltid områden som saknar revir, så en prisjämförelse måste nog göras på väldigt lokal bas. Dvs revisnivå. Fullt möjligt är att undersöka utvecklingen på fastighetspriserna inom X tidigt etablerade vargrevir, dessa jämförs med värdeutvecklingen i ett antal referensytor av samma storlek och i regioner med motsvarande ekonomisk utveckling. Inte direkt gjort i en handvändning.
Vindkraftfrågan är en företeelse som engagerar folk i bygderna minst lika mycket som vargfrågan. Även i förhållande till vindkraft brukar intresseorganisationer argumentera för att fastighetsvärdet påverkas negativt. Detta har dock analyserats i praktiken och sambandet är inte tydligt nog att kunna utgöra ett giltigt argument för ekonomisk kompensation vid vindkraftetaberingar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar