Recension: två lexikon

Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien har precis återutgivit två skogshistoriska pärlor. Det rör sig om MH Brummers Försök til et Swenskt skogs- och jagt-lexicon från 1789 samt Axel Cnattingius Svenskt skogslexikon från 1894. Båda är försedda med hårda pärmar och har såväl bra tryck som bindning.

Brummers lexicon inleds med ett förord och två uppsatser. Den ena är skriven av Kerstin Ekman, den andra av Roger Bergström och Kjell Danell. Ekmans är mer biografisk och socialhistoriskt inriktad medan Bergströms 6 Darnells är mer teknisk till sin natur. Bargström & Darnell jämför även Brummers lexicon med ett par andra historiska skogs- och jaktlexicon. Boken innehåller uppskattningsvis lite drygt 100 uppslagsord som täcker allt ifrån adel via djurslag och jaktmetoder till träslag och kolning.

Wildswin
Likna de tama; men de äro större, bistrare samt ganska arge, i synnerhet då
de hafva grisar; äro merendels swarte eller brune til färgen.
De finnas ingenstädes här i riket, mer än på Öland, hwaräst de blifwit,
medelst högsalige konung Fredrics omsorg planterade.
De skjutas hälst om hösten, då de äro fetast. Til deres jagande nyttjas
stora därtil inrättade hundar, hwilka dock ofta wid slike jagter få tillsättja
lifwe; de skjutas med kula eller dödas med spjut, jagten är farlig, jägaren bör
wara oförskräckt och rådig.

Cnattings 100 år yngre lexikon brukar klassas som det första "moderna" skogslexikonet. Även denna bok inleds med ett förord och två uppsatser, den ena av Per Eriksson och den andra av Bengt Ek. Även här är den ena biografisk till sin art och den andra syftande till att sätta in verket i ett sammanhang. Cnattingius verk innehåller betydligt många fler uppslagsord än Brummers. Jag återger delar av uppslagsordet Trakthuggning, vilket avspeglar den modernare tonen i verket:

Trakthuggning. När vid ordnad (rationel) skogskötsel den beräknade
natura-afkastningen uttages, vare sig årligen ellermed vissa års mellantid, från
en till arealen ungefärligen lik stor sammanhängande trakt, säger man att skogen
trakthugges. olika arter avtrakthuggning äro 1:o) trakthuggning med kalhuggning,
då allt inom årshyggets gränser befintlig trädvegetation, undantages dock
friska, i god växt varande ungskogs- och plantgrupper på en gång afverkas; 2:o)
trakthuggning med fröträd (=fröträdställningar, besåningshygge,
sjelfsåningshygge) hvarvid, såsom ock uttrycket tillkännagifver, en del träd
qvarlemnas att genom sjelfsådd framställa återväxt, och 3:o) trakthuggning med
qvarlemnade örfverståndare, då å hygget befintliga timmerämnen qvarlemnas att
inväxa i det nya beståndet för att samtidigt med detta afverkas. Vid kalhuggning
kan återväxten antingen beredas genom skogsodling, då man erhåller
trakthuggningsformen kalhuggning med kultur, eller genom sjelfsådd på så sätt
att hyggene med afseende på läget omvexla med hvarandra, så att en smalare eller
bredare remsa af qvarstående skog alltid finnes emellan dem, hvilket
afverkningssätt kallas kulisshuggning, ett sätt att afverks skog, som allt mer
kommit ur bruk........

Lexicon är inte direkt något som man läser från pärm till pärm. Snarare så kommer jag att ställa dem i min hylla med referenslitteratur för att återkomma till dem med jämna mellanrum.

Tack till Kungl. skogs- och lantbruksakademien för böckerna.