Kompensationsåtgärd...

...vad är det? Och hur kan det tänkas hänga samman med jakt?

I samband med att man projekterar och påverkar miljön negativt så kan man sätta in kompensationsåtgärder för att kompensera de negativa miljöeffekterna. Internationellt kan myndigheterna ställa krav på kompensationsåtgärder, men så vitt jag förstått ger den svenska miljöbalken inte myndigheter den möjligheten. Däremot kan projektörens föreslagna kompensationer vägas in i en tillståndsprövning.

I dagarna var jag på en konferens om aktuell vindkraftforskning. Den ägde rum på Chalmers i Göteborg. Ett av föredragen handlade om hur vindkraftverk påverkar fåglar. Det är onekligen så att fåglar påverkas av vindkraft. Precis som alla andra mänskliga aktiviteter så dödar även vindkraft fåglar. Ett medianvärde för samtliga verk där man gjort vetenskapliga studier landar på en dödsfrekvens på 2,3 fåglar per verk och år. Naturligtvis spelar det in var i landskapet ett verk står. Ett verk vid kust eller våtmark genererar en genomsnittsdödlighet på sisådär 14 fåglar per verk och år. Då kommer jag att tänka på jaktrelaterat fenomen nr 1. Skyddsjakt som kompensationsåtgärd.

Min åsikt är att man skall premiera vindkraftverk i bra lägen. Jag tycker nämligen att om man vill uppnå en uteffekt på X MW så är det bättre med Y verk i bra vindlägen än y+20% verk i sämre vindlägen. Den totala effekten på miljön och framför allt landskapet blir rimligen lägre med något färre verk. Om man då tänker sig att vi har bra vindlägen i områden som rimligen genererar höga dödstal för fåglar så kan man teoretiskt sett kompensera dessa dödstal. Jag tänker då närmast på aktiv predatorjakt i området. Låt vindkraftbolaget bekosta en viss mängd timmar per år för att finansiera en skyddsjägare som aktivt minskar mängden predatorer och därmed sannolikt ökar föryngringsgraden. Detta borde mer än väl kompensera förlusten av åtminstone markhäckande arter.

Min andra spontana tanke gällde den tendens som man kan märka i fråga om hur gäss uppför sig vid vindkraftverk. Forskningen är i sin linda men det verkar som om gäss undviker vindkraftverk och de områden där dessa står med en knapp kilometer. Detta innebär att man genom att placera vindkraftverk i områden med mycket betesskador från gäss teoretiskt kan minska skadorna samt behovet av skyddsjakt, samtidigt som man skapar förnyelsebar energi.

Jag föredrar personligen att diskutera problem som utmaningar eller till och med möjligheter i större utsträckning än som rena problem. Här har jag helt enkelt spånat fram två små förslag som relaterar skyddsjakt med vindkraft. Kanske helt i onödan, kanske som en input till projektörer.

Bok: Make it accurate

Make it accurate av Craig Boddington köpte jag från AdLibris för någon månad sedan. Det är en bok som handlar om hur man får maximal prestanda av sitt jaktvapen. Boken är inte någon manual i vapensmide utan snarare en introduktion till hur man identifierar vapnets svagheter samt vad man kan göra åt dem. Oftast genom åtgärder som utförs av en duktig vapensmed. Parallellt med att olika moment gås igenom exemplifierar Boddington dem utifrån två st Remington 700 i kaliber 30-06, den ena ny med syntetkolv, den begagnad andra med träkolv.

Boddington går igenom en mängd olika moment som gör att man kan utnyttja sitt vapen bättre. Friläggning av pipan. Plastbäddning. Rätt montering av kikarsikte. Justering av trycke. Etc etc. Det jag blev lite förvånad över är att han inte nämner något om ljuddämpare. Han tar upp rekylbromsar, vilka har samma rekyldämpande funktion men ljuddämparna nämns som sagt var över huvud taget inte. Min spontana gissning är att det har att göra med lagstiftning i USA, antingen nationell eller delstatlig.

Boken är kul att läsa och jag tror att den gav mig en del. Jag tror dock att den som vill ta reda på åtgärderna lätt kan hitta dem på något av de stora jaktforumen, Jaktsnack eller Robsoft. Summa summarum, det är en trevlig bok att läsa men egentligen inget för den som är ute efter konkreta diy åtgärder.

Den förste

Detta är det första inlägget i min nya blogg. Tidigare har jag bloggat kring mitt yrke och lite annat, men efter en längre tids sug kände jag att det var dags för mig att börja blogga om mitt stora intresse sedan ett par år.

På många sätt är jag den förste i min släkt som i modern tid ägnat mig åt jakt. Jag kommer från en akademikersläkt sedan 3 generationer (alla led). Dessförinnan var det lite torpare, hovläkare, präster och annat löst folk. Min morfars far var den senaste med blodsband till mig som ägnade sig åt jakt. Han var jägmästare. Honom fick jag aldrig träffa eftersom han tog livet av sig långt innan jag ens var en idé.

För lite drygt 10 år sedan blev jag ihop med den kvinna som nu är min hustru. Hennes far, min svärfar, jagade. När jag väl valde att ta jägarexamen för sisådär 5 år sedan så fick jag överta mina första vapen från svärfar. Han ägnade sig då enkom åt att jaga rådjur och tyckte bara att han behövde ha kvar sin kombi 222rem/12. Hagelbrakaren och 6,5-an fick jag. Åtminstone 6,5-an kommer jag definitivt att återkomma till.

Strax innan min nu 6-år gamla dotter föddes så köpte vi en gård i södra Västergötland. Lite lagom med mark, som efter ytterligare ett köp landat på ca 10 ha. Vi håller får och höns för husbehov, på gården har även getter, grisar och ankor passerat i revy. Vi odlar för husbehov och håller på att bygga upp en fruktträdgård. Det enda äppleträdet som fanns på gården när vi flyttade dit, ett transparante blanche, har fått sällskap av knappt 20 till av olika slag. Dessa har ännu inte börjat ge frukt, men vad gäller kött och ägg så är vi i princip självförsörjande. Jakten innebär att utbudet av kött blivit mer varierat samt att möjligheten att freda våra tamdjur har ökat.

Inläggen i bloggen kommer nog främst att handla om jakt, men även om gården och kanske lite om fiske. Recept kommer att slinka med när andan faller på. Politik, forskning, historia mm som har med jakt och dylikt att göra kommer att tas upp. Vi får dock se hur frekvent jag kommer att posta i bloggen.