Min skyttebakgrund...

....kan sägas vara begränsad. Låt mig utveckla. Jag kommer, som jag nog tidigare skrivit, från en familj utan någon jaktlig, eller för den delen skyttemässig, bakgrund. Möjligen var min morfars far ett undantag, men han sköt sig långt innan jag var påtänkt.

Luftgevär hade jag periodvis tillgång till. Det fanns ett par luftgevär på farsans sommarställe som vi besökte kanske 10 gånger per år. Från det att jag var sisådär 9 år hade jag tillgång till luftvapen där. Då gick hela veckopengen till diaboler. Jag och min lillebror sköt lätt upp 500 kulor på en förmiddag. Till mina föräldrars förtret. Sedan hade min bästa kompis ett eget luftgevär som vi väldigt ofta sköt sönder plastbyggsatser med.....

I mellanstadiet tjatade jag och några kompisar hål i huvudet på våra föräldrar och de föll till föga. Vi fick börja skjuta i klubb. En termin orkade de vuxna köra oss en gång i veckan de två milen till skolan i vars skyddsrum skyttet ägde rum. Sedan var det nog. Jag fick fortsätta på egen hand när vi besökte sommarstugan.

I gymnasiet testade jag en annan form av skytte. Under två terminer sköt jag pilbåge. Det var ett par klasskompisar som sköt och fick med mig. Men mer än två terminer orkade jag inte med eftersom lokalen låg lite snorigt till. Följande terminer tränade jag kampsport istället, först Kung-Fu stilen Wing Chun, sedan någon karatestil som jag har för mig hette wadoryo-wadokai eller något liknande... Men när jag började plugga på universitetet var allt sådant intresse borta, då var det konserter och öl som gällde.

Efter kanske 15 års vila tog jag upp skyttet igen i samband med jägarexamen för ungefär 5 år sedan. Det intressanta var att kulskyttet satt i kroppen. Att klara precisionsskyttet och älgbanan var inga som helst problem. Hagelskyttet hade jag däremot stora problem med, och det har jag fortfarande. Jag väljer därför i princip uteslutande att beväpna mig med ett kulgevär, eller möjligen en kombi, när jag går på jakt. Jag har tillräcklig självinsikt för att inse att jag behöver satsa en ordentlig slant och mycket tid på hagelträning innan jag är lämpad att ge mig ut i skogen med hagelbrakaren.

Hur mycket övar jag idag då? Jag ligger nog på sisådär 1300-1500 skott 22LR och sisådär fyra - fem askar klass 1 ammo (dvs 200-250 skott). Inget i jämförelse med aktiva skyttar. Väldigt mycket (kanske mest?) i jämförelse med mitt övriga jaktlag. Jag är i nuläget åtminstone en medelmåttig skytt, att få ihop till guld på älgbanan var inget problem men min styrka ligger nog i att jag inte har något emot att avstå skott när jag jagar om jag känner minsta tvekan. Jag upplever för övrigt fortfarande att jag blir bättre skytt år från år och det är ju alltid något att glädjas över. Med lite tur så kommer jag att få loss tid att gå någon av LRDs kurser till våren, det tror jag kommer att utveckla mitt skytte högst påtagligt.