Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

tisdag 5 februari 2013

Mer om Missan

Den lilla hunden i vår familj, tillika en kär jaktkamrat, är nu ungefär 16 månader gammal. När jag hämtade posten blev jag påmind om att vi haft henne i nästan ett år. För i posten låg nämligen en räkning från Agria, dvs Missans försäkringsbrev.

I början när Missan flyttat in handlade allt om att lära känna detta lilla djur. Jag saknar sedan tidigare hundvana, men min hustru är uppvuxen med Engelsk springer spaniel (har jag för mig det var). Hur som helst. En valpkurs provades, men det blev tokfel. Köttbullelydnad var inget för tyskterriern, hon behöver tydliga direktiv insåg vi snabbt.

Redan från första veckan fick Missan åka med mig på tåget till mitt jobb. Hon anpassade sig snabbt till dessa växlande miljöer, stad, tåg, land och skog. Hon fanns sig också snabbt till rätta med gärdens djur. Fåren bryr hon sig inte nämnvärt om, hönorna är hon fortfarande intresserad av, jag skulle inte lita på henne i deras sällskap men ännu så länge har allt gått bra. Det senaste tillskottet, myskänder, kom hem härom veckan så dem har hon knappt träffat.

När Missan vant sig vid våra djur tränade vi en del andra saker. Att bli ointresserad av andra saker vill säga. Först bilar, sedan hästar och kor. Jag har vid flera tillfällen sett Missan följa spår genom kohagar, för att endast som hastigast stanna upp och skänka korna en blick för att därefter fortsätta med spåret. Nu när jaktsäsongen i princip är över så får vi återuppta denna träning, om inte annat så för att befästa och förstärka den.

Under sommaren tränade vi mycket spår och skottvana. Någon gång per vecka följde Missan med till skjutbanan. Detta funkade bra, hon blir inte det minsta rädd vid skottlossning. Under sensommaren släppte jag henne i något gryt. Hon var intresserad, men vi jobbade inte så mycket med det eftersom jag ville befästa ovanjordsjakten först.

Ovanjordsjakten inleddes med spårning i lina. På detta vis fällde jag såväl räv som hare för henne. Fina upplevelser. Sedan blev det helt plötsligt första oktober och löshundsjakten kunde tränas på allvar. Vi körde 100% från dag 1. Jag var nog ledig åtta eller tio dagar under oktober för hundjakt. Under älgjaktsveckan så satt jag passkytt på förmiddagarna och släppte Missan ett par timmar varje eftermiddag. Sakta men säkert blev Missanallt säkrar på sin uppgift. Hon lärde sig att finna djuren och följa dem. Först väldigt skakigt men efter hand allt säkrare. Nu driver hon oftast 15-25 minuter och har ett sök som när det är som längst klockar in på 35 minuter.

Vad jagar hon då? Rådjur har gått bra, jag har skjutit 4 stycken för henne, så det sitter. Älg har hon ställt men släppte när den gick loss. Dovhjort var hon förvirrad över då hon stötte på dem i flock, men ensamma djur hänger hon på med liv och lust. Mink skäller hon så det står härliga till. Gryträv har vi som sagt inte jobbat så mycket med, men nu finns det lite tid till den 15 mars så vi får se vad som händer. Slutligen så har vi fått in gris på markerna. Dessa har jag på spåren sett att hon både ställer och driver. Tyvärr hann jag inte skjuta någon får henne men det blir väl läge för det nästa år kanske.... När Missan möter andra hundar i skogen så ignorerar hon dem oftast, men det har hänt att hon flugit ihop med dem också. Så det där med att ta spontan kontakt med andra hundar är något att träna vidare på...

Så, sammanfattningsvis kan jag konstatera att jag haft ett mycket bra första hundår. Det känns som om jag har fått hem en väldigt följsam och läraktig hund, som på sitt sätt lärt mig minst lika mycket som jag lärt henne. Jag upplever det som om vi har ett fint och väl utvecklat samspel, även om vi behöver öva inkallning ganska mycket mer... Att Missan passar väl in i familjen och utan protest accepterar att vara lägst i rang i flocken gör att allt flyter på utan några större bekymmer (trots hustruns principiella invändningar).

8 kommentarer:

  1. Du har verkligen lyckats med att ta fram egenskaperna som tyskarna avlade fram hundrasen till dvs en allroundhund. Mer gryt,apportträning på land och i vatten och några viltspår av olika karaktär så blir det verkligen allround. Ja jag vet att hon spårar bra men det är sånt som går öva året om,och det är en viktig egenskap..mvh

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gryt lär det bli. Åtminstone så att hon fattar vad hon skall göra, men inte så mycket att hon växlar över till gryt i tid och otid. En inte helt lätt avvägning att göra...
      Spår kommer det också att bli. Nu har jag bra med rådjursklövar men lite sämre med annat. Får fixa nytt blod också. Det var mycket som blev svårare när slaskfrysen la av.....
      Hur mycket jag kommer att träna apport på land/vatten hänger i nuläget helt på om jag får det arrende i Bohuslän som jag ansökt om. Får jag det så måste det till apport eftersom det primärt kommer att röra sig om sjöfågel (samt något rådjur, lite räv och en massa mink).
      Nåja. Jag ville ha en hund med bredd och det har jag definitivt fått. Nu gäller det bara att hålla henne stimulerad under icke-jaktsäsong så hon inte börjar dra på sig en massa busbeteenden.

      Radera
    2. Just det ja. Jag funderar på att eftersöksmeritera henne på allvar, men vi får se vad som hinns med och vad jag har lust för. Hon skall i vart fall vara kapabel att ordna upp det som jag eller mina kompisar (förhoppningsvis inte) råkar ställa till med.

      Radera
  2. Jag följer med stort intresse dina inlägg om Missan eftersom jag går i funderingar på att skaffa mig en tysk jag med. Det är en av där jag och frugan kunnat nå en bra kompromiss med vad hon gillar för hundar, och vad jag kan och vill jaga :)
    Det är väl mest frågan om när vi har tid och möjlighet att ge en valp det den behöver i form av tid och energi, samt var jag ska få tag på en bra valp.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi får väl träffas någon gång så du får bekanta dig med den lilla tyskan. Sedan ville du väl prova bössan med GRS kolven också vill jag minnas.....

      Radera
    2. Ja gärna! Jag tillbringar väl förvisso nätterna i närheten av dina trakter (tror jag) men det hjälper ju föga :)
      Men en dag framöver med hundklappning och bösstestande vore inte dumt alls.

      Radera
  3. Du har haft en bra säsong med henne. Vi ligger ju lite efter mtp att vi har flera hundar att träna.
    Ska du ha henne som allround eller tänker du specialisera henne på något? Våra är ju bara till rådjur.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har varit en fenomenal säsong. Jag har i och för sig i princip gått ner i tjänst med sisådär 20% för att hinna med att jaga in tyskan ordentligt. Och det har ju gått bra...

      TJT skall ju vara en all-roundhund och så har jag nog tänkt använda henne. Om vi får mycket gris här så tror jag att fokus kommer att hamna där med tanke på att det inte finns någon annan som vill ha sina hundar till det i jaktlaget... (nischen älg har vi 3 jämtar till, sedan finns det gott om taxar och drevers samt stövare och ett halvdussin spanniels/retrievers, men inga grishundar) Det där med eftersök på räv i gryt vore käckt om hon klarade, då kanske vi skulle få folk att skjuta mer räv i vårt VVO.

      Men vi får se, ännu så länge har jag inte riktigt kommit underfund med vad Missan själv helst går på, och det måste ju få sin plats i ekvationen....

      Radera