Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!

tisdag 5 maj 2015

Nya rön om tinnitus!



Vi är många, jägare och andra, som dras med ständiga susningar i öronen. Tinnitus. Wikipedia inleder sin artikel om tinnitus med följande ord:
Tinnitus (ordet kommer av latinets tinire, att ringa[1]). Ibland används ordet öronsus, men få personer med tinnitus vill beskriva ljuden/oljuden de hör som "öronsus". Ljuden är av personen själv upplevda ljud som t.ex. kan beskrivas som pipande, djupa bastoner och/eller brusande. Tinnitus kan variera i olika kombinationer, styrka och intensitet.
Ungefär 17 % av befolkningen påverkas av tinnitus med konsekvenser av sämre livskvalitet. I Stockholms län räknar man med mellan 50 000 - 70 000 människor som besväras av dessa ibland outhärdliga ljudförnimmelser som uppkommer efter felaktiga impulser mellan innerörat och hjärnan. Enligt American Tinnitus Association har tolv miljoner amerikaner tinnitus, en miljon har så svår tinnitus att det påverkar deras dagliga liv.
Tinnitus kan medföra sömnbesvär, koncentrationssvårigheter, irritation, ilska, oro, depressioner, huvudvärk, stress och trötthet. Alla upplever tinnitus ibland, men för en del fortsätter ljuden att låta. Ljuden kan liknas vid fantomsmärta och i många fall är den en stressjukdom. Vissa människor kan tolerera ljuden med tiden, medan andra behöver mycket hjälp och stöd. Tinnitus förekommer i alla åldrar.
Själv har jag tinnitus sedan början av 1990-talet. Mer på vänstra örat än högra. Fick det hela uppmätt en gång och min hörsel är överlag bra förutom på några specifika frekvenser där tinnitusen raderar ut möjligheten för mig att uppfatta lägre ljud. Frekvensen ändras med mitt blodtryck, det innebär att när jag tex dricker rödvin och blodtrycket stiger något så ändras frekvensen på min tinnitus, som i mittt fall är ett brusande pip sanrare än ett sus.

Tinnitus har tidigare uppfattats vara någont som bara sker i örat men den nya forskning som vetenskapsradion refererar visar något annat:
Forskarna undersökte en patient som redan hade elektroner kopplad till hjärnan, på grund av epilepsi, men patienten hade också tinnitus på båda öronen.
Och forskarna kunde se att tinnitus aktiverar en stor del av hjärnan och inte bara hörselbarken, som vanligtvis är aktiv när vi lyssnar på ljud. Detta bekräftar alltså att de som söker hjälp för tinnitus, som ofta hamnar hos öron-näsa-hals-läkare, borde få hjälp från fler områden. 

1 kommentar:

  1. Aha... Det innebär att det inte är tomt mellan öronen...
    Som jag trott!
    Utan tvärtom....
    Att jag faktiskt har en hjärna som aktiveras av tinnitus... Uppåttjack.

    SvaraRadera