Jaktkläder - slavlika arbetsförhållanden och hög miljöpåverkan

På väg till jobbet lyssnade jag på EKOT på radion, det är ett perfekt sätt att få en överblick över dagens viktigaste nyheter och slippa den märkliga gallring som sker när man läser nyhetslänkar via FB och andra sociala medier. En av nyheterna kändes väldigt jaktrelevant, den handlade om hur kort livslängd kläder har i dagens samhälle. Nyheten belyste ett projekt med syfte att förlänga textiliers livslängd genom modifikationer, projektet heter re:textile.

Projektet beskrivs såhär:

The ambition with Re:Textile is to develop structures for circular processes in the textile industry.
The goal is to create new business opportunities and use less planetary resources.
The long term goal is Design for Re:Design: products and business models with a prolonged life
Re:Textile aims to:
-Work with companies and organisations through workshops to find new redesign ideas and business models
-Establish Re:Design Factory, a consortium for realization of redesign
-Investigate the feasibility for a national sorting centre for textiles in Sweden.

Idag är medellivslängden för ett klädesplagg 2 år, projektet vill höja detta till 10. SR-inslaget låter såhär för den som orkar lyssna:
Det fick mig att börja fundera. Hur ser det egentligen ut i min egen jaktgarderob. Egentligen är funderingarna inte nya. Jag är hyfsat medveten och har systematiskt köpt begagnade jaktkläder till ungarna (ja jag vet att jag avvek från detta härom veckan). Man kan fundera på hur man hanterar detta på flera sätt. Vi kan börja med att kika på vad som egentligen finns i min jaktgarderob:

• Swedeteam goretexställ Dakota, inköpt runt 2010, väl använt. Använt vid enstaka regnjakt 2016.
• Engelsson jaktställ Åsele (anorack + byxa), inköpt 2015, använt enstaka gånger. Oanvänt 2016.
• Jaktställ JOFA, arvegods, inköpt runt 1985. Väl använt, anväds närjag jagar i skärgården 2016.
• Tenson anorack + swedteam byxa hermelin, inköpta runt 1990 respektive 2010. Väl använda, används vid skärgårdsjakt 2016. 
• BDW jacka, militärt överskott. Inköpt runt 2005. Mitt mest använda jaktplagg 2016. 
• m59 byxor. Inköpta runt 1990. Väl använda. Omfattande användning 2016. 
• Jobman arbetsbyxor med cammomönster, inköpta runt 2009. Väl använda, mina mest använda jaktbyxor 2016.
• Snöjacka, norskt militärt överskott, inköpt runt 2008. Sparsamt använt av mig.
• Snocammoställ, inköpt 2016, ej använt.
• Lövcammoställ, inköpt 2016, ej använt. 
• m65 jacka (amerikanska försvaret) med tigercammo. Inköpt runt 1987, väl använd. Ej använd 2016. 

Jag har alltså mycket grejer men en del finns i fritidshuset ute i skärgården för att slippa släpa grejerna fram och tillbaka. Förhållandevis många plagg används förvånansvärt lite, jag har ett par favoritplagg som tydligt urskiljer sig från resten. Dessa plagg återkommer jag till gång efter annan. En del plagg skulle jag i praktiken kunna avyttra utan att det gjorde någon skillnad över huvud taget för min praktiska jakt. För saks skull kanske det bör påpekas att jag har runt 100 jakttillfällen per år, i de flesta fall sällan mer än ett par timmar / en halv dag / kväll. Heldagsjakt tillhör ovanligheterna för mig, likaså jaktresor.

Jaktsegmentet sett i ekonomiska termer lever krasst sett på att sälja utrustning i högre grad än vapen, ammo och praktisk jakt. Det är till stor del ekonomin i jakten som gör den politiskt intressant, annars hade den kunnat avfärdas betydligt enklare än idag. Det innebär att vi behövber köpa nya jaktkläder och ny jaktutrustning med jämna mellanrum för att "smörja" maskineriet oavsett om man egentligen behöver det eller ej.

Det finns ett stort problem med detta och det är textiliers miljöpåverkan. Polyester, som används som slitstark del i många textilier, är en petroliumprodukt. När man odlar bommull så går det åt extrema mängder vatten som, om vi inte konsumerade så mycket bommull, hade kunnat användas till jordbruket istället och minska matproblemen i samma områden som man nu odlar bommull. Ylle tillverkas av ull, i sverige slängs i princip all ull då vi inte har någon industri som tar till vara på ullen och spinner upp den. Istället tillverkas alla jaktplagg i ylle av importerad ylle från länder där fårhållningen lämnar mycket övrigt att önska men ger billiga och därmed konkurrenskraftiga produkter. Konventionellt garvat skinn kräver extremt mycket farliga kemikalier vid beredning, många skinnprodukter skulle egentligen sorteras som riskavfall. Beroende på vilka textila produkter vi talar om så går det alltid åt mycket energi, kemikalier eller vatten. Ser man till svenskens textilförbrukning så ser den ut såhär på årsbasis:

Vi köper 15 kilo textil per år och person. 4 kilo läggs i garderoben, 3 kilo lämnas till second hand och 8 kilo hamnar bland soporna. Resultatet är ett växande sopberg av kläder. Nästan hälften av dessa hade kunnat användas. 

Det bästa, inser ju alla, blir då att köpa bra och genomtänkta jaktplagg som håller i många år istället för att köpa ett biltemaställ per säsong.....

Ett annat problem, som jag varit inne på tidigare, är de förhållanden som outdoorplaggen tillverkas under. Situationen är värre ju mer priserna pressas. Låg lön, långa arbetsdagar, inga raster eller möjligheter att gå på toaletten är vanliga problem i asiens mer uttalade lågprisinriktade textilindustrier. Det är inte givet att situationen blir bättre bara för att man köper dyrare plagg... Allt handlar om vad beställaren upphandlat och vilka krav denne ställer på tillverkningen. Problemet för oss som konsumenter är att kontrollera vilkoren vid tillverkningen. Några exempel*:

• På Engelsons hemsida saknas info om etiska ställningstagande, miljö och produktionsvillkor, det är priserna som står i fokus. 
• På Swedteams hemsida saknas info om etiska ställningstaganden, miljö och produktionsvillkor. 
• På Härkila/Seelands hemsida hittar jag ingen info om etiska ställningstaganden, miljö eller produktionsvillkor. 
• På pinewoods hemsida finns ställningstaganden om miljö, etik och i någon mån produktionsvillkor (se citat nedan**). 
• På chevaliers hemsida hittar jag ingen info om etiska ställningstaganden, miljö eller produktionsvillkor. 

Det bästa vore om vi kunde föra tillbaka textilindustrin inom jaktsegmentet till Sverige. Det skulle innebära att vi skulle kunna hålla den jaktliga omsättningen på en lika hög nivå som idag utan att miljöpåfrestningen skulle bli lika stor. 

Genom jaktrelevant produktion (textil, vapen, övrig utrustning) i Sverige, och inte bara import, skulle jaktens ekonomiska värde och nytta öka och jakten skulle få politiska fördelar. Men då skulle jägaren behöva vara beredd att betala ett högre pris per produkt. Ställer du upp på det?

________________________________

*Här har jag först letat på respektive företags hemsida därefter har jag googlat företagets namn + miljö, etik och slutligen produktionsvillkor. Detta innebär såklart att jag kan ha missat något men om företagen hade tydlig policy eller tydliga krav så borde dessa ha fångats via sökningen. Jaghar ignorerat "miljö" träffar som handlat om att ett visst cammo smälte väl in i miljön eller att produkterna provats ut av jägare i krävande miljö eller liknande. 

________________________________

**Pinewood skriver:

Pinewood AB jobbar efter att bidra till en bättre värld även om vi, som alla företag i världen, på något sätt nyttjar jordens resurser. Vi är en liten del av världens klädsäljande företag men anser att det lilla vi ändå faktiskt kan göra för samhället och miljön är något som bidrar till en bättre värld för oss alla.
Vi jobbar aktivt med att ställa krav på de leverantörer vi samarbetar med. Vi håller starkt fast vid att våra leverantörer och fabriker skall följa United Nations Global Compacts 10 principer som inbegriper bland annat:

• att mänskliga rättigheter efterlevs.
• att arbetsförhållanden skall tillmötesgå de lagkrav som finns i respektive producerande land samt att på de fabriker vi använder oss av skall det inte finnas tvångsarbete, barnarbete eller någon form av diskriminering. Vår ambition är att arbetsförhållanden och arbetares löner skall överträffa de i varje land lagstadgade kraven.
• att vi skall alltid ta ansvar för miljön och välja det miljömässigt bästa alternativet till vår produktion. 
• Att vi skall motarbeta varje form av korruption