Det finns gott om eftersökslampor på marknaden. Eftersökslampor säljs i parti och minut nu för tiden, och man kan undra om det finns eftersöksjägare nog för att motsvara mängden sålda lampor. Men det kanske är fel sätt att betrakta dem. Man kanske skall se eftersökslamporna som effektiva EDC* lampor. De är relativt små, i de flesta fall 13-14 cm långa. De väger inte så värst mycket och får lätt plats i jackfickan. Utvecklingen har varit extrem de senaste åren och priserna sjunker snabbt.
Igår ramlade jag på en eftersökslampa som kittlade min nyfikenhet. Jag hade vägen förbi Engelson i Falkenberg mellan en GIS-fortbildning jag varit på och ett föredrag jag skulle hålla på kvällen. Kikade in, inte för att jag egentligen var i behov av något utan för att hade lite tid att fördriva. Såg att de sålde en eftersökslampa för 199 kr vilket är väldigt billigt. Inte ens de helt nätbaserade butikerna som bara säljer gråimporterad omärkta kinesiska eftersökslampor kommer i närheten av det priset.
Det första man skall tänka på när man kikar på lampor är att inte lita på lumenangivelsen. Den stämmer i princip aldrig. I bästa fall skiljer det sig max 10% och då är det oftast lite dyrare lampor från kända märken men nonamelampor och brandade lampor skall man inte tro ett ögonblick på vad det står. 300 lumen skall altså betraktas som det absolut högsta denna lampa kan ge i ljusväg men sannolikt ligger den avsevärt lägre. Eftersom jag har flera andra eftersökslampor så köpte jag inte denna lampa primärt för just eftersök utan mer av nyfikenhet. Öppnar man lådan ser man att den är välfylld.
Lampan levereras med en handlovsrem, en extra sladdförsedd brytare, montage, batteri och batteriladdare. Batteriet är av typen 18650, vilket betyder att ett korrekt batteri av denna typ skall vara 18 mm i diameter och 65,0 mm långt. Ytterst få sådana batterier ligger inom dessa värden, avvikelserna är ofta +/-10%. Dessa batterier är på 3,7 V och återfinns ofta seriekopplade i datorer och andra tekniska prylar i behov av batterier med hög prestanda. Just det batteri som levereras tillsammans med Engelsons eftersökslampa påstås leverera 2400 mAH. Denna typ av batterier uppfyller i princip aldrig vad som påstås på dem. De har i princip alltid betydligt sämre prestanda vilket är en anledning i sig att köpa ett par extra batterier när man hittar dem, för de är inte så vanliga ute i butikerna även om tex Clas Ohlsson börjat sälja. Det montage som levereras med lampan verkar bra. Det består av två delar, en del som skruvas på bössan och har en weaverliknande skena och en del som liknar en vanlig 1" kikarsiktesring som sätts på lampan. Egentligen föredrar jag att ha lampan monterad på kikarsiktet när jag går eftersök, det ger ingen träfflägesförändring men på korta håll spelar den små förändringar en pipmonterad lampa ger ingen större roll. Värre är det m någon skulle få för sig att tex skyddsjaga vildsvin med pipmonterad lampa, dels är det i de flesta situationer olagligt och dels ger pipmontaget träfflägesförändringar som kan resultera i obehagliga skadeskjutningar. Kikar man närmare på det som finns med i lådan så finner man på brytarsladden den enda märkning jag kunnat hitta. Där står det MINGGUANG, vilket leder oss till östra Kina. Möjligen kan det röra sig om Zhejiang Mingguang Optoelectronics Technology Co., Ltd (MEGAOPTO) som sysslar med just LED lampor. Men det spelar ingen större roll.
Själva lampan är som så ofta när det gäller denna typ av lampor rejäl och i svartlackad aluminium. Gängningen är bra och där sitter rejäla packningar så jag tror den tål en hel del väta. Lampan är lite drygt 13 cm lång och ungevär 1" i midjan. Kort sagt en normalstor, normaltung eftersökslampa som ger ett gediget intryck.
Vi kan jämföra med några andra eftersökslampor som jag har:
GENZO XO-2, uppges ligga på 150 lumen. Denna lampa är klart starkare än Engelsonlampan och har en betydligt snävare ljuskägla. Kostade 795 kr när den fanns i butik men Hylte Lantmän sålde ut den vintern 2015. Levererades med 18650 batteri och laddare.
UZI first responder, är en aningen mindre eftersökslampa som drivs med två RCR123A istället för ett 18650 batteri. Lampan uppges ligga på 110 lumen. Även denna lampa är starkare än Engelsonlampan och har en snävare ljuskägla. Har ett rek utpris på ca 50 USD dem hittas ofta betydligt billgare på tex Ebay.
Vildsvinsbutiken nonamelampa med grönt ljus. En lampa med grönt ljus som uppges ligga på 300 lumen. Jag upplever den som den svagaste lampan av de jag testat. Men det är svårt att jämföra grönt ljus med vitt ljus för mina ögon. Ligger på 795 kr. Levereras med 18650 batteri och laddare.
I jämförelse med dessa lampor ger Engelsonlampan det absolut bredaste ljusflödet även om det inte når så långt som de övriga. Vid eftersö tror jag att Engelsonlampan kommer att bli väldit bra som grundljus från bössan, en komplettering till pannlampan. När det börjar närma sig skottläge så bör man nog ha ytterligare en lampa med starkare och mer koncentrerat ljus. Men att ha två lampor på bössan är inget problem med tanke på att den är små och inte så tunga. Antagligen kommer jag att ha den ena monterad under pipan och den andra uppe på kikarsiktet.
Som EDC* tror jag att den kommer att bli väldigt bra, eftersom mitt främsta användningsområde är ljus när jag går ut med hundarna nattetid eller hämtar ved är ett brett ljusflöde at föredra framför ett koncentrerat. Engelsonlampan har den utan tvekan till synes tillförlitligaste batteriladdaren. Engelsonlampan är den utan jämförelse mest prisvärda lampan av de lågbudgetlampor jag testat. Men den har en bit kvar till lampor som led-lenser och surefire, men även olight. Något annat kan man dock inte förvänta sig för 199 kr. Men med Engelsons lampa för 199 kr så finns det ingen anledning att köpa en marginellt bättre men 3-4 gånger dyrare lampa från någon annan nätbutik. Vill man kapa priset ytterligare får man beställa direkt från Kina på egen hand, där finns det gott om liknande lampor för 12-16 USD ink frakt, men med en leveranstid på 6-8 veckor. De lamporna har då makalösa lumental på 1000-3000, om de i praktiken levererar ens 10% av detta får man vara glad. .
____________
*EDC= every day carry
Med en vorsteh och ett fullt vapenskåp är man glad alla veckans dagar!
fredag 18 mars 2016
torsdag 17 mars 2016
Billigt är inte alltid bra ///uppdaterad///
Att billigt inte alltid är bra är ingen nyhet. ///UPPDATERAD; se tillägg nedan///
I början av mars hittade jag en nyhet som jag delade i Älgflugornas Herres FB-flöde. Det handlade om ett jaktlag i falarna som köpt en viltvåg på biltema men där älgen trillat ner och träffat en kvinna som sjukskrevs i 3 månader. Foodmonitor rapporterar:
Sedan dröjde det ungefär en vecka innan Dala Demokraten snappade upp nyheten. Nu har det hela ändrats lite.
_______________________
TILLÄGG:
Jag är helt ute och cyklar vilket Oscar påpekar på ett fint sätt i en kommentar nedan. När det gäller belastning så brukar marginalerna vara mycket stora. Kikar man på detta på Wikipedia får man följande information:
I början av mars hittade jag en nyhet som jag delade i Älgflugornas Herres FB-flöde. Det handlade om ett jaktlag i falarna som köpt en viltvåg på biltema men där älgen trillat ner och träffat en kvinna som sjukskrevs i 3 månader. Foodmonitor rapporterar:
– Vi hängde upp älgen i vågen och den var då flådd. Älgen vägde 180 kilo. Sedan tog vi en fika. Och sedan knäppte det bara till och så for älgen rakt ner i golvet bara. Min syster hon stod där så hon fick älgen på sig.Vidare angående vikten, vilket är intressant eftersom vågen skall hålla för 200 kg:
Hur kan du vara säker på att slaktkroppen vägde 180 kilo?Biltema ersätter inte kvinnan för skadorna och i Biltemas tester skall viltvågen klara 230 kg.
– För att vi hissade upp älgen och då stod vågen på 180 kilo.
– Det var några stycken som såg det. Det har vi också nedskrivet på papper för vi redovisar hur mycket varje älg väger.
– Den hängde där i kanske 10 minuter innan den ramlande ner.
Sedan dröjde det ungefär en vecka innan Dala Demokraten snappade upp nyheten. Nu har det hela ändrats lite.
– Vi hade skjutit en älg som skulle flås i ladan och vi hissade upp den i en kedja där vi hade fäst viltkroken. Vi hissade upp den allteftersom vi flådde den. När vi hade flått hela älgen låg huvudet kvar i golvet och då hade vi hissat den ganska högt. Av vågen att döma så vägde älgen 180 kilo. Viktanordningen skulle tåla 200 kilo, berättar jägaren som vill vara anonym i sammanhanget.Notera att det var viltkroken som alltså sedan gick sönder, egentligen inte själva vågen. Kroken levererades dock tillsammans med vågen.
En del av jaktlaget hade tagit en fika innan det var dags att återuppta arbetet. Då släpper viktanordningen efter vad som beskrivs en ett knäppande ljud och bredvid stod jägarens syster.Denna del av berättelsen överrensstämmer med tidigare. Biltema avslår alla skadeståndskrav. Efter DalaDemokratens publicering fångade Jakt & Jägare upp nyheten. Det är bara att konstatera att saker och ting är billiga av en anledning. Och den är att man tar vissa genvägar, i detta fall i fråga om materialval. Personligen tycker jag att rekommendationen för en krok som klarar 230 kg inte skall vara 200 kg utan kanske 150 kg, vilket ger utrymme för felaktiga uppskattningar av viltets vikt samt möjlighet att tex arbeta med flåning på ett rationellt sätt.
– Hon stod bredvid älgen när det släppte. Hon fick inte hela djuret över sig utan hon hamnade klämd mellan älgen och ett bord. Hon klarade sig men det slutade med en ledbandsskada och tre månaders sjukskrivning.
_______________________
TILLÄGG:
Jag är helt ute och cyklar vilket Oscar påpekar på ett fint sätt i en kommentar nedan. När det gäller belastning så brukar marginalerna vara mycket stora. Kikar man på detta på Wikipedia får man följande information:
Safe Working Load (SWL) sometimes stated as the Normal Working Load (NWL) is the mass or force that a piece of lifting equipment, lifting device or accessory can safely use to lift, suspend, or lower a mass without fear of breaking. Usually marked on the equipment by the manufacturer and is often 1/5 of the Minimum Breaking Strength (MBS) although other fractions may be used such as 1/4, 1/6 and 1/10Dvs när man anger en maximal belastningsvikt så skall den vara som högst 1/4 av brytpunkten för föremålet. Det betyder att en krok som håller 230 kg skall ges en högsta belastningsrekommendation till 57,5 kg, eller ännu hellre betydligt lägre. I vissa fall så lågt som 23 kg. Vilket är LÅNGT ifrån vad Biltema gör.
onsdag 16 mars 2016
Rekordmånga nya jägare 2015
2015 var ett år då rekordmånga personer tog den teoretiska delen av jägarexamen. Inte mindre än 13462 personer klarade teoridelen. Betydligt färre tar de praktiska delproven hagel, kulgevär och högvilt.
Antalet personer som tar jägarexamen har ökat år från år sedan 2006 då tillförlitlig statistik började föras. Det finns dock regionala skillnader, i varglänet Värmland sjönk antalet avklarade jaktprov medan de ökade allra mest i Norrbotten.
Det är uppenbart att jakt är populärt och inne. Orsaken är enligt Daniel Bladh, handläggare på Naturvårdsverket, att klimatsmart kött är inne. Han noterar liksom jag att antalet personer som tar den teoretiska delen av jägarexamen är betydligt högre än det antal som genomför de praktiska proven:
____________
Den som vill grotta ner sig i lite statistik hittar en del matnyttigt HÄR.
Antalet personer som tar jägarexamen har ökat år från år sedan 2006 då tillförlitlig statistik började föras. Det finns dock regionala skillnader, i varglänet Värmland sjönk antalet avklarade jaktprov medan de ökade allra mest i Norrbotten.
Det är uppenbart att jakt är populärt och inne. Orsaken är enligt Daniel Bladh, handläggare på Naturvårdsverket, att klimatsmart kött är inne. Han noterar liksom jag att antalet personer som tar den teoretiska delen av jägarexamen är betydligt högre än det antal som genomför de praktiska proven:
- Det är inte säkert att alla som gör provet vill jaga i skog och mark, men det är ändå väldigt positivt att fler förstår vad jakt är och får lära sig skillnaden mellan att nyttja och förbruka skogens resurser,Älgflugornas Herre kan bara hälsa allt nya potentiella jaktkamrater välkomna och önska dem lycka till i skog och mark. Samt skicka med en stilla uppmaning om att försöka finna mentorer eller erfarna jaktkamrater som kan föra in er på Dianas allra bästa stigar.
____________
Den som vill grotta ner sig i lite statistik hittar en del matnyttigt HÄR.
Det där med jakttorn
Det finna många bra sätt att tillverka ett jakttorn på. Detta lär hålla, men hur lagligt det är vet jag inte riktigt.....
Tipstack till Anders T.
Tipstack till Anders T.
I pipen: yxtest
För jägaren är det aldrig fel att ha en liten yxa, eller för den delen huggare, till hands när man är på jakt. Kanske inte för att ta hand om djur utan för lite passröjning om det behövs samt viktigast av allt elden.
Det finns många små behändiga yxor på marknaden. Jag har tidigare framför allt använt en lite hultafors eller min morfars fars märkyxa från domänverket. 2003 gick jag en termin på Bäckedals folkhögskola i Sveg och lärde mig smida. Då ble det bland annat en smidig liten täljyxa. När jag disputerade 2005 fick jag ett par fina Gränsforsyxor, bland annat en vildmarks/jägaryxa (vet ej vad den kallas) och en slöjdyxa. De är himla trevliga. Härom veckan damp Karesuandoknivens stoera àksu.
Eftersom jag befinner mig mitt uppe i årets vedarbete så har jag så smått börjat testa Stoera Àksu i samband med att jag kvistar stammar. Det ger ett bra intryck av yxans kapacitet och möjligheter. På ett sätt tar det lite emot att använda en så vacker yxa, men samtidigt så är både yxor och knivar bruksföremål som inte skall hänga på väggen utan faktiskt just brukas.
Jag kommer med andra ord att testa Karesuandoknivens nya yxa ett tag till innan jag skriver en mer djuplodande recension. Men jag kan redan nu konstatera att yxan är konstruerad för att kunna användas även när man har kratiga vantar eller handskar. Handtaget är kraftigt och ger ett mycket bra grepp, det har även en tydlig knopp i änden vilket gör att man inte tappar den även om den skulle glida i handen.
Det finns många små behändiga yxor på marknaden. Jag har tidigare framför allt använt en lite hultafors eller min morfars fars märkyxa från domänverket. 2003 gick jag en termin på Bäckedals folkhögskola i Sveg och lärde mig smida. Då ble det bland annat en smidig liten täljyxa. När jag disputerade 2005 fick jag ett par fina Gränsforsyxor, bland annat en vildmarks/jägaryxa (vet ej vad den kallas) och en slöjdyxa. De är himla trevliga. Härom veckan damp Karesuandoknivens stoera àksu.
Eftersom jag befinner mig mitt uppe i årets vedarbete så har jag så smått börjat testa Stoera Àksu i samband med att jag kvistar stammar. Det ger ett bra intryck av yxans kapacitet och möjligheter. På ett sätt tar det lite emot att använda en så vacker yxa, men samtidigt så är både yxor och knivar bruksföremål som inte skall hänga på väggen utan faktiskt just brukas.
Jag kommer med andra ord att testa Karesuandoknivens nya yxa ett tag till innan jag skriver en mer djuplodande recension. Men jag kan redan nu konstatera att yxan är konstruerad för att kunna användas även när man har kratiga vantar eller handskar. Handtaget är kraftigt och ger ett mycket bra grepp, det har även en tydlig knopp i änden vilket gör att man inte tappar den även om den skulle glida i handen.
måndag 14 mars 2016
Litar du på gränserna i din gps?
Som rubriken lyder: Litar du på gränserna i din gps?
Med gränser avser jag såklart fastighetsgränser eftersom det är dessa som styr var vi får jaga.
Det givna svaret borde vara NEJ! Och det av två skäl:
1/ gps-ens begränsningar
2/ lantmäteriets underlag
Jag jobbar en del med gps i jobbet. Beroende på vilket behov vi har av noggrannhet använder vi antingen en handburen trimble gps (kostar ca 10kkr + moms) eller en nätverks RTK (ca pris 100 kkr + moms + abbonnemangskostnad). Den handburna gps-en ger en bra dag med mycket tålamod en precision på kanske en meter när. Om det är öppen mark vill säga. Och bra sattellitmottagning. I skog slår det mer. Kommer man ner på 5 m kan man vara glad. Nätverks RTKn hanterar bra dagar mm noggrannhet, åtminstone i X och Y led, Z brukar diffa flera cm.
Ju billigare en GPS är ju sämre noggrannhet får du och ju tätare vegetation ju sämre noggrannhet. Skall man vara lite krass så tror jag inte man under normala jaktförhållanden ligger bättre än 5, kanske så dåligt som 10 m från den punkt där man faktiskt befinner sig. I de flesta fall spelar det ingen som helst roll, men ibland kan 10 m göra hela skillnaden. Jag tänker såklart på fastighetsgränser.
Nu kommer vi in på nästa stora felkälla. Lantmäteriets fastghetsdata. Fastighetsdatan är nu släppt och allt fler kommer att få in den i de gps-er som tas med på jakt. Problemet är att fastighetsdatan långt ifrån alltid är att lita på. Tidningen LAND lantbruk & skogsbruk uppmärksammar detta i en artikel.
Artikeln handlar om en skogsägare som upptäckte att någon avverkat ett 20 m brett stråk på hans mark:
Kort sagt, lite inte helt på din gps. Använd den med sunt förnuft och i kombination med hur terrängen ser ut, i många fall ser man fastighetsgränserna i terrängen.
Med gränser avser jag såklart fastighetsgränser eftersom det är dessa som styr var vi får jaga.
Det givna svaret borde vara NEJ! Och det av två skäl:
1/ gps-ens begränsningar
2/ lantmäteriets underlag
Jag jobbar en del med gps i jobbet. Beroende på vilket behov vi har av noggrannhet använder vi antingen en handburen trimble gps (kostar ca 10kkr + moms) eller en nätverks RTK (ca pris 100 kkr + moms + abbonnemangskostnad). Den handburna gps-en ger en bra dag med mycket tålamod en precision på kanske en meter när. Om det är öppen mark vill säga. Och bra sattellitmottagning. I skog slår det mer. Kommer man ner på 5 m kan man vara glad. Nätverks RTKn hanterar bra dagar mm noggrannhet, åtminstone i X och Y led, Z brukar diffa flera cm.
Ju billigare en GPS är ju sämre noggrannhet får du och ju tätare vegetation ju sämre noggrannhet. Skall man vara lite krass så tror jag inte man under normala jaktförhållanden ligger bättre än 5, kanske så dåligt som 10 m från den punkt där man faktiskt befinner sig. I de flesta fall spelar det ingen som helst roll, men ibland kan 10 m göra hela skillnaden. Jag tänker såklart på fastighetsgränser.
Nu kommer vi in på nästa stora felkälla. Lantmäteriets fastghetsdata. Fastighetsdatan är nu släppt och allt fler kommer att få in den i de gps-er som tas med på jakt. Problemet är att fastighetsdatan långt ifrån alltid är att lita på. Tidningen LAND lantbruk & skogsbruk uppmärksammar detta i en artikel.
Artikeln handlar om en skogsägare som upptäckte att någon avverkat ett 20 m brett stråk på hans mark:
Göran Hillboms skogsskifte har "flyttats" 20 meter söderut – om man går efter Lantmäteriets digitala fastighetskartor. Det upptäckte han i samband med en slutavverkning.Den digitala kartan avvek från verkligheten. Det intressanta i sammanhanget var Lantmäteriets reaktion:
När felet uppdagades kontaktade han Lantmäteriet för att rapportera in felet. Beskedet blev dock att felet var för litet för att det skulle korrigeras av myndigheten.Ännu intressantare blir det när en jurist på lantmäteriet tillfrågas:
Gunnar Blixt, jurist och kartexpert på Lantmäteriet, menar att digitala fastighetskartor bara ger enbart en grov översikt över hur fastigheterna är belägna i förhållande till varandra.När fastighetsägaren ändå ville veta hur felet kunde åtgärdas så fick han beskedet att han kunde bekosta en ändring. Så om en myndighet lämnar ut fel underlag så måste den drabbade betala för att rätta till dem. Det är ju en intressant affärsidé.
– Men de sa också att det gick att rätta till om jag betalade själv. Men det är ju Lantmäteriet som gjort fel och då tycker jag att de ska stå för det, inte jag, säger Göran Hillbom.Men nog fasen bryter Lantmäteriet mot förvaltningslagen! Eller vad säger ni:
7 § Varje ärende där någon enskild är part skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. Vid handläggningen skall myndigheten beakta möjligheten att själv inhämta upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. Myndigheten skall sträva efter att uttrycka sig lättbegripligt. Även på andra sätt skall myndigheten underlätta för den enskilde att ha med den att göra.Genom att släppa fastighetsdata, vilket jag anser är att likställa med en myndighetshandling då lantmäteriet ansväarar för den, som inte överrensstämmer så riskerar man fastighetsägarens ekonomiska säkerhet (som i fallet ovan) men i värsta fall riskerar man människors fysiska säkerhet om man har två jaktlag där det ena jagar utifrån fysisk verklighet och det andra utifrån den digitala fastighetskartan. Den måste helt enkelt stämma.
Kort sagt, lite inte helt på din gps. Använd den med sunt förnuft och i kombination med hur terrängen ser ut, i många fall ser man fastighetsgränserna i terrängen.
Kött och människans utveckling
I veckan publicerades en intressant artikel i den kända tidskriften Nature. Jag hade inte hittat fram till den på egen hand utan fick hjälp av Forskning & Framsteg samt Karin Bojs.
Vi vet sedan länge att köttet och dess högvärda protein är det som triggat igång människans fenomenala utveckling för ungefär 2,5 miljoner år sedan. Det gäller i första hand hjärnans utveckling, för vare sig människan eller hennes föregånger i form av olika hominider har de fysiska förutsättningarna att stå sig i konkurrensen samt överleva i alla de miljöer dit hon spritt sig. Det är hjärnan som gett kroppen redskapet att skapa det människan behver för att överleva på planeren och totalt dominera den.
Tidiga hominider har förvisso kraftigare käkar och tänder än dagens människor, men inte kraftiga nog att tugga viket kött som helst när det är otillrett. Därför testade forskare på Harvard University (Ma, USA) att låta försökspersoner äta segt kött som preparerats genom att bankas, lite som den gamla klassiska kötträtten elefantöra som nog inte setts på en krogmeny på många år. Det kunde konstateras att det bankade köttet behövde 1/5 så många tuggningar som icke bankat kött för att kunna sväljas.
Genom att snabbare kunna tillgodogöra sig högvärd föda ges den relativt svaga honimiden möjlighet att röra sig långa sträckor. En förutsättning för den spridning över jordklotet som skedde mycket tidigt. Efterhand, för ungefär 1 miljon år sedan, lärde sig människans förfäder att kontrollera elden. Ännu ett stort ste i utvecklingen mot att bli de människor vi är idag.
Sammanfattningsvis: köttätandet är intimt förknippat med människoblivandet. Utan kött hade vi utvecklats långsammare och åt ett annat håll. Inte nödvändigtvis sämre, men annorlunda.
Vi vet sedan länge att köttet och dess högvärda protein är det som triggat igång människans fenomenala utveckling för ungefär 2,5 miljoner år sedan. Det gäller i första hand hjärnans utveckling, för vare sig människan eller hennes föregånger i form av olika hominider har de fysiska förutsättningarna att stå sig i konkurrensen samt överleva i alla de miljöer dit hon spritt sig. Det är hjärnan som gett kroppen redskapet att skapa det människan behver för att överleva på planeren och totalt dominera den.
Tidiga hominider har förvisso kraftigare käkar och tänder än dagens människor, men inte kraftiga nog att tugga viket kött som helst när det är otillrett. Därför testade forskare på Harvard University (Ma, USA) att låta försökspersoner äta segt kött som preparerats genom att bankas, lite som den gamla klassiska kötträtten elefantöra som nog inte setts på en krogmeny på många år. Det kunde konstateras att det bankade köttet behövde 1/5 så många tuggningar som icke bankat kött för att kunna sväljas.
Genom att snabbare kunna tillgodogöra sig högvärd föda ges den relativt svaga honimiden möjlighet att röra sig långa sträckor. En förutsättning för den spridning över jordklotet som skedde mycket tidigt. Efterhand, för ungefär 1 miljon år sedan, lärde sig människans förfäder att kontrollera elden. Ännu ett stort ste i utvecklingen mot att bli de människor vi är idag.
Sammanfattningsvis: köttätandet är intimt förknippat med människoblivandet. Utan kött hade vi utvecklats långsammare och åt ett annat håll. Inte nödvändigtvis sämre, men annorlunda.
söndag 13 mars 2016
Målsättning i sommar
Bohusläns museums årsbok för 2015 har temat mat i bohuslän och innehåller en väldig massa spännande recept. Jag har bestämt mig för att med hjälp av boken prova mig igenom de olika snäckor och musslor som man kan plocka i strandkanten och på fridykningsbart djup. Strandkrabba har jag testat och de innehöll inte mycket mat...
Den döda domherren
När jag gick morgonturen med hundarna idag hittade Essa något färgglatt i vägrenen. Jag trodde först det var en dummy eller något liknande med tanke på att SSRK hade träning hos grannen härom dagen. Det var inget sådant. Det var en domherre.
När man kikar på vilka dödsorsaker som finns för fåglar i sverige så brukar man inte ta upp storskaliga orsaker som habitat- eller biotopförändring eller samhällets gifter. Man brukar ta upp några snabba orsakerna kopplade till människor:
5.000-50.000 fåglar dödas av vindkraftverk (skillnaden beror på källa och om beräkningen baseras på dåligt eller genomtänkt placerade vindkraftverk).
100.000 fåglar dör av oljeutsläpp utefter svenska kuster.
300.000 fåglar skjuts av oss jägare.
500.000 fåglar flyger in i våra fönster.
8.500.000 fåglar dödas av trafiken.
16.000.000 fåglar dödas av tamkatter.
Och detta är bara i Sverige.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)