Två projekt har slutförts idag!

Idag har jag genomfört två projekt som jag kommer att skriva lite utförligare om framigenom. De utgjordes av:

1/ Tillverkningen av en rakborste, borsten kommer från en grävling jag sköt i höstas.

2/ Tillverkningen av en fälla L2, kråkbåset.

#2 var betydligt lättare än #1.

Multimedia message

Vem knycker fotbollsklader?

Årsmöte i fredags

Vi hade årsmöte i jaktlaget i fredags. Det mesta gick smidigt och vi avslutade med att frossa i smörgåstårta....

Jag fick hur som helst två uppdrag:

1. Att tillsammans med Jonas hålla lite kolla på grisarna i trakten. Tjära träd på lite olika håll etc för att få ett grepp om vi har en stam eller inte.
2. Ordna fram ett par rävhundar till en jakt i höst. Samt föreslå datum. Jag har ett par idéer men hågade läsare med sugna rävhundar som känner för att jaga i gränstrakten Halland/Västergötland kan ju kontakta mig. t.ex. via en kommentar med kontaktuppgifter, kommentaren publiceras givetvis inte i så fall....

Båda uppdragen skall redovisas på nästa möte, som är i augusti precis innan pürchen. För övrigt utökades laget med en person som nyligen köpt en gård som ligger inom våra jaktmarker. Vi utgörs till 80% av folk som bor inom området....

River Cottage om kaniner

Hugh Fearnley Whittingstall är en av mina favoriter. Här är ett kort inslag från hans River Cottage-serie, denna gång om kaniner, kaninjakt och vad man kan göra med köttet....

Webbkonsultation om varg

Naturvårdsverket kommer att ha en webbkonsultation om varg 2-5 maj. Återkommer med länk när den startat, men här är NVVs pressmeddelande:

Webbkonsultation om varg öppen för alla

Naturvårdsverket bjuder in allmänheten att lämna konkreta förslag som kan underlätta för människor att leva nära varg i Sverige. Konsultationen sker på webben mellan den 2 och 5 maj och är en del i arbetet med förvaltningsplanen för varg.  

Vargen är ett djur som skapar starka känslor hos människor. Därför vill Naturvårdsverket konsultera allmänheten när det gäller förhållandet mellan varg och människa.

– Vi är intresserade av att få förslag till åtgärder som kan underlätta för människor att samexistera med varg. Det är särskilt intressant för oss att få in förslag och idéer från människor som har erfarenhet av rovdjur, säger Maria Ågren, generaldirektör på Naturvårdsverket. 

Webbkonsultationen är inte ett diskussionsforum för vargens vara eller inte vara utan ett sätt att ge många människor möjlighet att lämna konkreta förslag. Det går att lämna förslag till åtgärder genom att kommentera de olika frågeställningarna och även svara på andras kommentarer. En länk till webbkonsultationen kommer att finnas på naturvardsverket.se på morgonen den 2 maj.

– Arbetet med att förvalta vargstammen är en långsiktig process. Rovdjursutredningen har nyligen lämnat sitt förslag till regeringen. Därför kan det bli aktuellt att justera vargförvaltningsplanen längre fram. De konkreta förslag till åtgärder från allmänheten som kommer in till Naturvårdsverket kan komma med i planen redan nu eller senare, säger Ruona Burman, viltsamordnare på Naturvårdsverket.

Förvaltningsplaner för rovdjur

Riksdagen har beslutat att Sverige ska ha livskraftiga rovdjursstammar. Naturvårdsverket ska ta fram förvaltningsplaner för björn, varg, lodjur, järv och kungsörn. Förvaltningsplanerna ska innehålla en beskrivning av målen och av Sveriges arbete med förvaltningen av de olika rovdjursarterna. Först ut är förvaltningsplanen för varg som ska vara klar den 1 juni 2012.

Planen för varg som nu tas fram är ett levande dokument och kommer att anpassas och kompletteras när förutsättningarna förändras. Det kommer till exempel att ske när riksdagen och regeringen har tagit ställning till de förslag som Rovdjursutredningen lämnat i redovisningen av sitt uppdrag.

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Ruona Burman, viltsamordnare
ruona.burman@naturvardsverket.se

Berit Oscarsson, presskontakt
berit.oscarsson@naturvardsverket.se

Multimedia message

Rest av 1960-talets trafikreform!

Samordnade synpunkter på rovdjursutredningen

Jägareförbundet uppmanar medlemmarna att komma in med sina synpunkter på rovdjursutredningen så kokas dessa samman till det formella remissvaret.

Läs mer HÄR.

Bra alternativ för den som inte orkar skriva ett svar själv!

Multimedia message

Missan pa stranden

Ute efter ny bössa?

Såg i vårt lokala reklamblad att det är ordentlig rea på Skene Järn till helgen. Lördag och söndag (28-29/4) är det 15% på hela affärens utbud, även vapen.

Arbete pågår! Remissvar rovdjursutredningen.

Jag har inlett arbetet med att skriva ett remissvar på Rovdjursutredningen. Troligen landar det på i runda svängar 4-5 sidor. Tänkte i grova drag ta upp mina synpunkter under fyra huvudrubriker:

Angående olaga jakt
Här kommer jag at skjuta in mig på statistiken. Varför räknar man uppklarningsgrad i relation till anmälda brott när så många av dessa brott har fullt naturliga förklaringar? Där finns alla §28 skjutningar. Där finns också en herrans massa stora katter och slaktrester från älgjakten vilka dagens naturfrämmande allmänhet anämler i tron om att det rör sig om illegalt dödade stora rovdjur. Hur ser siffrorna ut om man räknar bort det man faktiskt kan avskriva av logiska och lagliga skäl!

Angående socioekonomisk analys
Denna är ju högst bristfällig. varför diskuteras inte älgen i egenskap av sveriges största turistsymbol och hur mycket turistnätter den bidrar till? Vad blir den ekonomiska konsekvensen om älgstammen minskar? Varför ligger fortfarande de största kostnaderna på djurhållarna? Varför skall jägare i rovdjursområden utsättas för ännu mer information när flera utredningar visar att det är de i den svenska allmänheten som har störst objektiv kunskap om varg? Vargen som arbetsmiljöproblem på landsbygden. Varför dras inga slutsatser om negativa vargstammens utveckling i Finland? Sprickan mellan stad och landsbygd ökar, detta kunde belysas ytterligare! Jaktindustrin i Sverige är stor, men hur skulle den påverkas av en ökad vargstam?

Några ord om biologiska konsekvenser
Den egentliga hotsituationen, jämförelse mellan världspopulationen av varg (ryska underarten) jämfört med utrotningshotade lantraser och inhemska hundraser. Lite om inventeringsmetoder och vilka krav man ställer för att en observation skall bli en del av populationen - metoden måste ligga i fas med motsvarande metoder i andra länder för att vara jämförbar! Nivåerna för rovdjuren är hittepå och argumenteras eller förklaras absolut inte! Igenväxningen av Sverige är ett akut problem, hur påverkas detta av en ökad rovjurspopulation? Hävdvunnen biologisk mångfald ignoreras, det pratas bara pengar. Rovdjursavvisande stängsel är säkert bra, men de blir en barriär i landskapet som påverkar hur vilt och människor kan röra sig.

Det bortglömda perspektivet
Peak oil och behovet av att öka den inhemska matproduktionen. Vad gäller kött så är den energieffektivaste metoden att hålla djur ute över stora områden så att de i större utsträckning kan skörda sitt eget vinterfoder. Jakt och vilt är också bra för miljön i detta perspektiv, så skall man verka för ett ökat jaktligt uttag från naturen inte tvärt om! Peak oil kommer att få stora socioekonomiska och biologiska effekter på framtidens miljö och får inte glömmas bort!

Sänker vargen förtroendet för EU?

Grafen visar svenskarnas förtroende för FN, EU-parlamentet och EU-kommissionen. Vi kan se att förtroendet för EUs instanser sakta men säkert ökat sedan 15 år tillbaka men att det sjunkit tydligt senaste året. Svarsalternativen mycket stort - ganska stort - varken eller - ganska litet - mycket litet, har viktats mot varandra. Jag misstänker att grafen visar att svensken i gemen har ganska litet förtroende för EUs instanser.

Kan minskningen av förtroende ha något att göra med att folk uppfattar det som att EU lägger sig i våra interna angelägenheter? Jag tänker då specifikt på vargförvaltningen men där finns andra fenomen som varit uppe på tapeten också, t.ex. integritets och övervakningsfrågor.

Grafen baseras på en presentation av resultat från den årliga SOM-undersökningen.

Simmande varg

Fick en inbjudan till party på posten igår. Det är tydligen 25 år sedan jag gick ut högstadiet. Låt mig direkt klargöra: jag kommer inte att komma på partyt.

Varför då kanske någon undrar?

Jo, högstadiet - eller större delen av grundskolan för den delen - var inget jag stormtrivdes i. Visst lärde jag känna några individer som jag fortfarande betraktar som vänner under min högstadieperiod. Men inte fan tänker jag träffa ytterligare 200 personer som gick ut samtidigt som mig och som jag faktiskt tyckte det var rätt skönt att slippa....

När jag skulle börja högstadiet gick jag till rektorn och begärde att få byta klass. Jag trivdes inte i min mellanstadieklass utan hade mina vänner i en annan klass. Givetvis tilläts jag byta och på detta vis hamnade jag bland vänner under högstadiet. Det var ju bra. De viktigaste av dessa vännerna håller jag kontakten med. Det räcker för mig. Jag är inte intresserad av att träffa resten, speciellt inte dem som periodvis hackade på mig. Dem minnena vill jag bara slippa bli påmind om. För inte fan är det lätt att vara i de yngre tonåren? Och vem vill egentligen minnas allt för mycket från den perioden?

Jag har valt ut mina minnen och det räcker för mig. Jag vill inte bli påmind om fler. Ni andra får göra som ni behagar.

Får vi en skjutbar vildsvinsstam hemmavid i år?

Jag har under de senaste veckorna rapporterat att par gånger om att det börjar synas tecken på en vildsvinsetablering där jag bor. Tidigare har vi sett enstaka grisar, antagligen på vandring för några spår vintertid eller någon bökning har vi inte sett skymten av. Förrän denna vår. För att verifiera spåren har jag och en kompis tjärat ett halvdussin träd på lite olika håll.

Igår rapporterade Svensk Jakt om att vildsvinstillväxten är extrem nu. Suggorna har till följd av en blid vinter med god fodertillgång god reproduktionsförmåga och ligger på snittkullar på bortåt 7 kultingar, vilket är två fler än vanligt. Vi får väl se om detta innebär att vi får en skjutbar vildsvinsstam snabb på mina marker.

En kul sak är att nyheten från Svensk Jakt verkar ha hamnat helt rätt i tid. TT fångade upp den och bara någon timme efter att den gått ut på Svensk Jakts hemsida så fanns den i kortform i nationell media, detta är saxat ur SvD:

Många vildsvin i år

Det har blivit en extrem tillväxt bland vildsvinen i Sverige, rapporterar Svensk jakt. Är en normalkull cirka fem kultingar så föds det nu sju kultingar per kull.

- Alla rapporter är entydiga. Det ser likadant ut i hela Vildsvinssverige, säger Jöns-Lennart Andersson, vildsvinsexpert på Jägarförbundet.
Bra väderförhållanden gör också att överlevnaden är stor. En regnfattig mars i Skåne till exempel, har varit bra för små och känsliga

Multimedia message

Vem knaprar grannens granskott?

Jakt och jäv!

Rätt ofta poppar det upp mer eller mindre korkade idéer om att inte låta människor som är jägare utföra vissa uppgifter. Två exempel som jag skrivit om tidigare:

• Fd överåklagare Sven Erik Alhem (nu styrelseledamot i rovdjursföreningen) har drivit frågan att poliser som jagar inte skall få utreda jaktbrott.
• Politiker som jagar skall tydligen inte få sitta med i viltförvaltningsdelegationer enligt några tyckare. (Ekot kallade till och med viltförvaltningsdelegationerna för vargbeslutsdelegationer vilket ger ett löjets skimmer över hela nyheten)

Tidigare i månaden var en liknande fråga uppe för diskussion i först DN sedan Ekot. Denna gång handlade det om att en jägare som delvis jobbar för Jägareförbundet även arbetar som besiktningsman för rovdjursskador. Och att dessa besiktningsprotokoll sedan används som underlag för att fatta beslut om skyddsjakt. DN skrev när de först uppmärksammade det hela:

Länsstyrelsen tar hjälp av frilansande besiktningsmän för att dokumentera angreppen och ställer inte krav på att dessa ska vara frikopplade från särintressen i vargfrågan.

En av besiktningsmännen i Västmanland, Lars Björk, är också jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet. Björk besiktade den 30 december ett angrepp där en bordercollie skadades av varg från det så kallade Skultunareviret några mil norr om Västerås. Björk drog slutsatsen att det var en varg som attackerat efter att ha sett skadorna och hört hundägare på platsen vittna.

Det var Skultunavargarnas tredje angrepp mot hundar inom ett år. Det fjärde inträffade fyra dagar senare, när en jakthund dödades. Jägareförbundet meddelade då att man skulle ansöka om skyddsjakt hos länsstyrelsen.

Självklart drev DN jävtanken vidare. Det slutade med att länsstyrelsens chefsjurist fick ta ställning i frågan:

En av länsstyrelsens besiktningsmän vad det gäller rovdjursangrepp arbetar också åt Jägarförbundet. Det här är något som uppmärksammats i bland annat Dagens Nyheter och frågan har lyfts om det här kan handla om en jävsitutation. Landshövding Ingemar Skogö säger att man nu kontrollerat ärendet.
– Jag kan förstå att man ställer frågan och har därför låtit vår chefsjurist granska det hela.
Chefsjuristen har nu kommit fram till att det inte rör sig om något jäv. Skogö menar dock att man kanske kan bli tydligare än vad man varit tidigare kring att besiktningsmännen enbart är tjänstemän då de arbetar åt länsstyrelsen.
– Men rent allmänt tycker vi inte att det finns anledning att ändra i det förhållande som råder nu.

Landshövdingen har en rätt sund inställning i frågan:

Men enligt Ingemar Skogö, har man förtroende för att besiktningsmännen agerar neutralt, oavsett deras övriga eventuella engegemang.
– Vi kan gärna tänka oss att anlita någon som är med i Rovdjursföreningen, om det är en professionellt kunnig person, vi ser inte det som något hinder så länge man är objektiv i sin yrkesutövning.

För det är nog så man måste resonera. Man måste försöka utnyttja den kunskap man har tillgänglig och faktiskt lita på att de gör sitt jobb. Sedan kan man vara tydlig med i vilka situationer vederbörande får uppge att denne gör jobb för länsstyrelsen (som ju är den regionala myndighetsutövaren). Men det är inte konstigare än att varje anställd måste fundera över när det är lämpligt att uppge att man har anställningen si eller så och när det är olämpligt och kan uppfattas som någon slags påtryckning. För jag tror inte samhället har råd att utbilda helt oberoende människor i precis varenda fråga där det finns risk för personligt engagemang......

Påminnelse!

Jägarnas Riksförbund har ju gått ut hårt och kräver stopp för frilevande varg i Sverige. Svenska Jägareförbundet kör en inte fullt så kompromisslös väg när de kräver en bättre rovdjurspolitik och en minskning av EUs inblandning. Så oavsett om ni är med i Jägareförbundet eller Jägarnas Riksförbund eller kanske bara är intresserad av att rovdjursfrågan kommer till en lösning så är det bra att skriva under Jägareförbundets namninsamling för en ny rovdjurspolitik! Jägareförbundet vill nämligen:

• EU måste släppa sitt grepp om den svenska rovdjursförvaltningen. Vi måste få ett ökat nationellt självbestämmande.
• Rovdjursstammarnas nivå måste anpassas till förutsättningen att människor bor och verkar i hela vårt land.
• Den regionala rovdjursförvaltningen måste stärkas med tydligt inflytande från de som lever med rovdjuren.
• Jakten och viltvården är ett allmänt intresse som måste beaktas i rovdjursförvaltningen.
• Rovdjuren och bytesdjuren måste samförvaltas.
• Det måste skapas en tydlighet och långsiktighet i rovdjurspolitiken!

Namninsamlingen hittar ni HÄR.

För övrigt kan det ju påpekas att Jägarnas Riksförbunds utspel redan fått många att beteckna hela jägarkåren med rubriker som Jägarna: Vi vill inte ha varg - över huvud taget. Det där med nyanser uppfattas inte av gemene man, vilket gör att jag ofta känner mig tvungen att förklara detta som kommentar på olika bloggar och tidskrifter. Följande skrev jag som kommentar till ovanstående rubrik:

Viktigt att hålla reda på är att det finns två jägarorganisationer i sverige, Jägarnas Riksförbund är den lilla med sisådär 30-35.000 medlemmar. Jägarnas Riksförbund kallar sig också landsbygdens jägare. Svenska Jägareförbundet är den stora organisationen med ungefär 160.000 medlemmar. Det är bra att hålla isär dem för de har olika förhållningssätt till saker och ting.
Att skriva att alla jägare vill få bort den frilevande vargen från Sveriges fauna är ungefär lika sant som att påstå att alla som gillar varg bor innanför tullarna.

 Ibland dödar det debatter att vara saklig.

Adressera ert remissvar på rovdjursutredningen rätt!

Förslagsvis skriver ni följande i rubriken på ert remissvar på SOU 2012:22, rovdjursutredningen:

Ert dnr M2012/982/Nm. Remiss om rovdjursutredningens slutbetänkande Mål för rovdjuren SOU 2012:22

Själva dokumentet skickar ni till:

Miljödepartementet
103 33 STOCKHOLM

Så se nu till att få ändan ur vagnen och ge er syn på rovdjursutredningen. Själva utredningen hittar ni här och instruktioner till hur man svarar på remiss hittar ni här.

Multimedia message

Kopparsnok.

Svältande älgar

I trakten kring Överkalix har ett antal svältande älgar fått avlivas.

- Det är bara att fara ut i skogen så ser man hur älgarna får kämpa för att hitta mat. Stora områden ser ut som slagfält, säger Göran Johansson.
Ett exempel finns kring Tvärån
i norra delen av Överkalix. Här syns tydligt hur älgarna betat av varenda tallskott. Men också brutit av 15-20-åriga träd för att komma åt kvistar högre upp, och gnagt av barken på äldre träd.
- De har till och med gett sig på granarna, vilket de annars inte så gärna gör. Absolut värst är förstås att de svälter. Men sedan är det ju förödande för skogsbruket. Om 20-30 år kommer här inte att finnas några skogar att gallra, säger Göran Johansson, som själv jobbat i skogen i många år innan pensioneringen.

Jägareförbundets jaktvårdskonsulent Björn Sundgren intervjuas i frågan:

- Jaktlagen i Överkalix har haft en mycket hög avskjutning. Samtidigt visar en studie på GPS-försedda älgar att rätt många djur vandrar in från främst Pajala och Gällivare, men också från Övertorneå och Haparanda.
Fortsätter vinterfoderresurserna att vara knappa kan han tänka sig olika åtgärder och aspekter: en tidigare för stor älgstam, hur skogsbruket bedrivs och kring växtligheten på kraftledningsgator och vägkanter:
- Men sedan gör ju den nya älgförvaltningen med älgförvaltningsgrupper över kommungränserna att man lättare kan se var man behöver skjuta, säger Björn Sundgren.

Frågan är om detta på något vis hänger ihop med alla rapporter om älgar som nallat hästars foder som man sett i nyhetsflödet den senaste tiden.....

Märkligt påstående...

....av Craig Boddington.

Jag läste lite i The perfect shot: mini edition for North America vid frukostbordet i morses och ramlade på ett mysko påstående av den i övrigt tillförlitlige skribenten Craig Boddington. Eller vad säger ni om följande påstående angående lungskott:

This shot is not deadlier than a shoulder/heart shot, but is not less deadly. If the animal has just exhaled, a central lung shot will actually take effect more quickly than a heart shot; if the animal just inhaled, then a final run of something less than one hundred yards is normal.

Jaha. Tror ni på det? Att djuret dör snabbare av ett lungskott än av ett hjärtskott om det just andats ut när kulan träffar? Jag gör det inte. Å andra sidan är det lite av en nonsensfråga för träffar man bara så att djuret dör snabbt så spelar en kortare rush ingen som helst roll....

Multimedia message

Kraaktaget aegg!

Lite om Loch Ness monstret....

Jag blev påmind om Loch Ness monstret via en artikel i Jakt o Jägare. Där hänvisas till nyheter24 som plockat sin info från Daily Mail. Jag gick direkt till källan, dvs engelsk tabloidpress av det sämre slaget....

Nåja. I artikeln beskrivs en avlång bobb som fångats på en sonarbild. Någon expert säger att detta är den bästa bilden på monstret på mycket länge:

 Steve Feltham, 49, a full-time Loch Ness monster hunter said: 'There are no animals in the loch as big as the image here, the biggest thing we see are seals which are nothing compared to this.
'It’s also totally unexplained and can’t possibly be fish because in water 75ft down you just wouldn’t find them.

 75 fot ner, det blir ungefär 25 meter. I mitt stilla sinne funderar jag på om det inte är exakt rätt nivå att söka ett språngskikt på. Dvs en nivå där vatten av olika temperatur möts. Dessa nivåer kan vara lite turbulenta och skulle väl antagligen kunna märkas på en sonarbild tagen med en mobiltelefon....

Boknostalgi och ett lästips

Bilbo av JRR Tolkien har följt mig i sisådär 30 år. Nu lyssnar ungarna på en riktigt bra inläsning av den säkert en gång i månaden. Jag har rent fysiska minnen av Bilbo. Jag brukade nämligen dra till skogs med min krigkniv och slåss med vättar. En vätte (tallplanta) var särdeles lätt att hugga huvudet av. Kniven fortsatte av bara farten rakt in i mitt lår. Det fick bli snabbilen till lasarettet och en bunt stygn. En vecka senare plockade jag bort stygnen själv. Det var första gången, nu plockar jag alltid bort dem själv om det inte uppenbart är något fel eller om de sitter ordentligt kackigt till och hustrun inte har lust att hjälpa mig....

Sagan om ringen, trilogin i översättning av Åke Ohlmarks hade jag svårt för. Det högtravande språket gjorde den omöjlig att penetrera. Istället tog jag den på originalspråk när jag gick i gymnasiet. En mycket stor läsupplevelse. Återvänder med ett par års mellanrum till detta mästerverk. Filmerna ser jag också, givetvis i långa versionerna, säkert en gång per år.

Men hela sviten lämnade ett tomrum. Jag kände mig frustrerad över att den tredje åldern tagit slut och något nytt och okänt tagit sin början. Något nytt som man inte riktigt kom åt att läsa om. Vist kunde man komma åt det via MERP, men det var inte riktigt samma sak. Frustrationen fanns där i många år....

.....tills nu. Härom månaden upptäckte jag Nick Perumovs Alvklingan (läsprov hittar ni här). Alvklingan är den första delen av en trilogi som tar vid 300 år efter det att "Return of the king" slutar. I fokus står den beläste hobbiten Folco som stöter på två dvärgar, Thorin och Lillen. Tillsammans börjar de söka orsaken till den oro och ondska som börjat dväljas i Midgård. Boken håller inte riktigt samma klass som originalet men är en väl fungerande fortsättning. Nu väntar jag bara på att det 2 skall komma i pocket och del 3 skall komma ut på svenska. Eller så kniper jag dem på engelska istället...... Jag har för övrigt blivit så förtjust i denna ryska fantasyförfattare att jag köpt på mig hans serie om "Svärdens väktare", som får bli nästa läsprojekt...

Summa summarum. Gillade ni Tolkiens verk och saknar en fortsättning så tveka inte att ge er i kast med Perumovs förslag på vad som hände sedan. Den är också läsvärd!

Så bakar jag bröd

Jag bakar huvuddelen av det bröd vår familj konsumerar. Det tog ett par år för mig att komma överens med hur jäst och mjöl funkar på ett bra sätt och det var egentligen först när jag insåg saltets betydelse för att hålla samman degen som det hela löste sig. Under ett par år bakade jag mycket Jan Hedh bröd osh andra surdegsbröd. Nu har jag landat i ett förfarande där jag kanske läser recept men har min egen variant som funkar bra. Innan jag går in på hur jag gör så kan vi kika lite på ingredienserna i de bröd jag oftast bakar::

Fasta mängder:

• 7 dl vatten, kallt
• 2 msk salt, gärna havssalt

Varierande mängder:

• Mjöl, oftast något vetemjöl med hög proteinhalt (vetemjöl special, dinkel, spelt eller vanligt ekologiskt vetemjöl)
• Jäsmedel, oftast en kombination av jäst och surdeg. Har alltid en surdegsbas stående i kylen. Skulle den dö så har jag ett glasspaket med torkad surdeg som jag kan använda för att aktivera en ny kultur från samma stam som den jag är van vid.

Jag brukar börja med att pytsa i lite jäst och lite surdeg i assistentens degblandare. Fyller på med typ 10 dl mjöl och häller därefter på vattnet och drar igång maskinen. Låter degen blandas ihop och fyller successivt på med mer mjöl tills degen inte längre fastnar i bunkens kanter. Därefter låter jag den gå i sisådär 5 minuter. T.ex. medan jag diskar. Därefter häller jag i saltet och låter degen knådas i ytterligare 7-8 minuter, ökar även hastigheten på maskinen till "medelsnabb" (dvs läge 2 på min maskin med 3 hastigheter).

När degen är trådig och fin låter jag den jäsa till dubbel storlek. Hur lång tid det tar beror på mängden jäst och temperaturen i rummet.

När degen jäst knådar jag den lite snabbt och bakar ut den. Denna sats ger 4 mindre eller 2 större bröd, precis lagom till en långpanna med andra ord. Bröden får jäsa till minst dubbel storlek. Man kan kalljäsa bröden över natten om man har väldigt lite jäsmedel.

Ugnen sätts på 225 grader. Bröden får stå i denna temperatur i 10 minuter sedan sänker man till 200 grader. Hur länge bröden skall vara inne i ugnen har jag ingen aning om. Jag använder köttermometer, för vitt bröd som det här är klart vid 98 grader......

Har man bråttom kan man ställa in de halvjästa bröden i ugnen och låta dem stå inne medan ugnen blir varm. Det ökar jäshastigheten och förkortar tiden i ugnen.

Om man vill ha lite krispigare skorpa kan man pensla vatten på bröden när det är sisådär 10 minuter kvar, eller spraya in vatten med en blomspruta. Det går även att ställa en ugnsfast skål med vatten i botten av ugnen.

Grisar! (?)

 Tidigare idag skickade Jonas ett par bilder till mig. Jonas är med i samma jaktlag som mig och hanses morsa bor i markens östra del. Bilderna här är hans och tagna i ädellövskogen bakom hanses morsas ställe...

Eftersom jag sett förmodade grisspår i närheten av mitt ställe också så var det dags att göra något drastiskt för att få rätsida på detta. Jonas tjärade ett träd borta hos sig och jag stack upp i skogen och tjärade tre strategiskt valda träd i närheten av mitt ställe.

Om ett par dagar tar jag en runda och kollar om de använts. Och då blir det kul att berätta det på jaktlagets årsmöte på fredag. Det är nämligen långt ifrån alla som ser på de kommande grisarna med förtjusning!

EU, igen

Vart åter förvånad över EU när jag läste tidningen i morses. Ja vi har papperstidnig på helgerna. Nåväl. I tidningen framgick det att Sverige kan bli tvungen att häva sitt förbud mot kvicksilver pga Belgien som vill sälja mätinstrument med kvicksilver.

Yeah right.

Åter visar EU att man är en organisation för handel och inte är intresserad av miljö, hälsa, etc.

Hör intervju med miljöministern på SR:


Edit: Fick inte inbäddningen av SRs radio att funka med bloggers uppdaterade användargränssnitt. FÅr väl klura på hur man gör det framigenom.

Var detta början på mitt nya liv?

När jag var yngre tränade jag en del. Provat lite pyamassporter, både karate och kungfu. Sprungit en djävla massa orientering och åkt en del skidor. På platten. Men sedan jag flyttade hemifrån för lite drygt 20 år sedan har det varit skralt med tränandet. Möjligen frånsett periodvis motionssimning.

Jag har passerat 40 och är definitivt inte fet, men jag kan greppa fyllningen i magen och det gillar jag inte. Viktmässigt är jag uppe på all time high, vilket i min värld innebär runt 85 kg. Längden är väl sisådär 183 eller något i den storleksordningen. I modern tid har jag varit så lågt ner som 65 kg, men det var efter en period av hårt och varmt jobb i Argentina. Jag ser väl min matchvikt som någonstans mellan 75 och 80, men bryr mig inte så farligt bara jag går i mina gamla rock´n´roll skinnbrallor ;^)

Men vart vill jag då komma med all denna kroppsfixering? Jo jag ville väl egentligen bara klappa mig själv på axeln eftersom jag tjackat ett par löparskor (eller ja, det var hustrun som betalade) och stackut för första gången i morses. Och till min stora förvåning kändes det riktigt bra. Sprang i ungefär 40 minuter med enstaka pusta-ut-pauser som förkläddes med lite stretching eller hundkisseri.

Missan var med hela tiden och verkade nöjd över att husse äntligen fick lite fart och inte sinkade takten så djäkligt.....

Bra start. Men kommerjag att lyckas fortsätta?

Multimedia message

Rabarbern kommer starkt!

Multimedia message

Sista lammet. Vi fick i snitt 1,3 lamm per tacka.

Multimedia message

Jägarnas riksförbund om varg

Jägarnas Riksförbund tog härom dagen beslutet att säga nej till frilevande varg i Sverige. Detta är inte förvånande, flera lokala delar av JRF har tidigare gjort detsamma. JRF skriver följande i sitt pressmeddelande:

Pressmeddelande

JÄGARNAS RIKSFÖRBUNDS FÖRBUNDSSTYRELSE BESLUTADE ENHÄLLIGT ATT SÄGA ”NEJ TILL FRILEVANDE VARG”

2012-04-19 15:20

Under förbundets styrelsemöte på Bommersvik den 18 april beslutade styrelsen om att säga ”Nej till frilevande varg” i Sverige. Styrelsen konstaterar att den havererade rovdjurspolitiken skapat en helt oacceptabel situation där några få län fungerar som avelsstationer för att nå ett ospecificerat nationellt mål för varg säger ordförande Solveig Larsson. Drabbade människor upplever sig rättslösa och helt utan makt att själva kunna påverka sin situation. Förbundsstyrelsen står bakom förbundets rovdjurspolicy och poängterar nedanstående sex punkter i policyn som ovillkorligen måste uppfyllas om det skall kunna finnas några som helst förutsättningar för en fungerande rovdjurspolitik.

• Sveriges Regering och Riksdag måste fatta beslut som anpassar politiken efter svensk lagstiftning. I jaktlagens 4 § andra strecksatsen anges ”främja en med hänsyn till allmänna och enskilda intressen lämplig utveckling av viltstammar.”
• De nationella målen för samtliga fem stora rovdjur skall utgöra summan av regionala övre tolerans- och beståndsmål, vilka ska fastställas i en regional beslutsprocess med en bred folklig förankring. I de fall något lokalt beslutsorgan fattar beslut att något av de fem stora rovdjuren, med anledning av oacceptabel negativ påverkan, inte kan finnas frilevande skall det ovillkorligen accepteras. Vilket innebär att kommunalt veto gäller.
• Rovdjur som uppträder i omedelbar närhet av människas boning skall omgående få avlivas, oberoende av bevarandestatus. Avlivningen skall kunna ske på den enskildes initiativ utan risk för obefogade rättsliga åtgärder.
• Samhället måste via allmänna medel svara för alla rovdjurskostnader och fullt ut ersätta alla former av direkta, indirekta och förebyggande kostnader, liksom alla former av inkomstbortfall, förorsakade av de stora rovdjuren.

• Vargarna i Sverige utgör en del av den östeuropeiska stammen, vilka befinner sig i den västligaste delen av sitt möjliga utbredningsområde. Därför kan antalet vargar i Sverige, utan att äventyra artens bevarandestatus, sänkas till en nivå som motsvarar en för samhället och av drabbade människor accepterad toleransnivå.
• All rovdjursforskning måste bedrivas opartiskt och alla resultat presenteras på ett lättillgängligt, öppet och förståligt sätt.

 Jägarnas Riksförbund betonar att den rådande situationen inte kan skyllas på vargen utan helt på det politiska kaoset som inte tar någon som helst hänsyn till drabbade människor. Medel ur viltvårdsfonden skall inte användas för att täcka kostnader skapade av rovdjur utan där måste allmänna medel användas avslutar Solveig Larsson.

Jag vet faktiskt inte vad jag tycker om detta. På ett plan har jag förståelse för utspelet, samtidigt undrar jag om det inte kommer att marginalisera JRF och missgynna jägarkåren i stort. Vi kommer inte ifrån att Sverige är skyldiga att hålla en vargstam och att det finns ett stort demokratiskt stöd för detta. Frågan idag gäller hur stor den skall vara, inte om den skall vara eller ej. Det är, som jag läser det politiska läget, dödfött att tro att man skall komma ifrån vargen i sverige. Möjligen är det så att JRF gör detta utspel för att minska förhandlingsutrymmet, för om det börjar på noll - till skillnad från Jägareförbundets accepterade 150 vargar - så kanske man landar i trakten kring 210 vargar i slutändan istället för det föreslagna minimimålet om 450 vargar. Man kan misstänka att det är en medveten strategi för att kunna säga att 10-15% av jägarkåren inte vill ha varg i Sverige när man skriver sitt remissvar på SOU 2012:22 (rovdjursutredningen).

Skitsvår fråga som jag inte har något bra svar på.

Artikelkorr

Fick precis korrektur på en artikel om skjutstöd till tidningen åter. Redaktören var först lite undrande till artikeln med inledningen satte nivån och motiverade den:

Som jägare har man ett ansvar att inte
orsaka de djur man skjuter mer lidande
än nödvändigt. Genom att använda sig
av skjutstöd förbättrar man effektivt sitt
skytte. Här beskrivs hur man enkelt kan
tillverka två olika typer av skjutstöd.

Älgen gjorde norrlänningen bofast....

....är kontentan av Ylva Sjöstrands avhandling som märkligt nog togs upp på vetenskapsradion nyligen. Märkligt skriver jag eftersom hon disputerade i december, dvs för över fyra månader sedan.... Nåja, SR skriver:

Stenålderns älgjakt lade grunden för ett avancerat samhällssystem i Norrland redan för 6000 år sedan. Det menar arkeologen Ylva Sjöstrand som är aktuell med en avhandling om älgens betydelse för stenålderns norrlänningar.

– Älgens roll gjorde att man blev låst i landskapet, att de här olika lämningarna, som kretsade kring älgen, var tvugna att underhållas, och att de krävde kontinuitet och organisation, säger Ylva Sjöstrand, arkeolog vid Stockholms universitet.

Redan för 6 000 år sedan började stenåldersbefolkningen i Norrland gräva mängder av djupa fångstgropar längs älgens traditionella vandringsleder, gropar där älgar fångades och dödades. Snart fanns tusentals såna fångstgropar i skogslandskapet, och arkeologen Ylva Sjöstrand menar att den här jaktkulturen omformade hela det norrländska stenålderssamhället, nått som också hällristningar i området tyder på, där 90 procent av alla motiv består av just älgar.

Den process som normalt förknippas med att människor började bruka jorden och bli bönder drevs alltså i Norrland fram genom älgjakten, menar hon, eftersom fångstgroparna både behövde grävas, underhållas och vittjas så blev människorna här mer bofasta och organiserade, 2 500 år innan jordbruket etablerades i Norrland.

– Älgens roll, såsom det yttrat sig genom bruket av fångstgropar, har lett till det jag kallar ett neolitiskt tänkande, samma dispositionsmall för samhällsstrukturen som vi återfinner i de samhällen som brukar jorden, säger Ylva Sjöstrand.

Och för den som vill läsa själva avhandlingen så hittar man den här.

Juan Carlos elefantjakt...

Spaniens kung är just nu utsatt för hård kritik. Han har skadats under en elefantjakt i Botswana. Skadan var så illa att han flögs hem till Madrid för en höftoperation. Bilden ovan är från en tidigare jakt, lite mer lyckad än den senaste.... Såhär skriver SR om det hela:

Spaniens kung Juan Carlos skadade sig i förra veckan under en elefantjakt i Botswana och flögs akut till Madrid för operation. Hans afrikaresa väcker kritik i krisens Spanien.

Om det inte vore för att kungafamiljen själv har gjort en stor sak av sin solidaritet med alla miljontals spanjorer i arbetslöshet och med ekonomiska problem, så skulle kanske inte denna påskresa till Botswana ha drivit fram samma våg av kritik.

Kungen var på en privat resa med drottningen har det sagts från kungahuset, men det var inte känt att denne kände jägare skulle passa på att lägga ner storvilt. Jaktavgiften i Botswana är som lägst, enligt tidningsuppgifter, 60.000 kronor och kan vara ända upp till fyra gånger så dyr. När akuttransporten hem för att operera kungens skadade höft blev känd, blev indignationen desto kraftigare.

Gamla foton med kungen framför skjutna elefanter utgör förstasidor i tidningarna. Den högerorienterade tidningen El Mundo skriver i sin ledare att detta var oansvarigt i en tid som denna.

Spanien skakas de senaste dagarna av en allt högre ränta på sin statsskuld, i dag gick den över 6 procent. Finansmarknaderna tycks inte övertygade om att den spanska regeringen ska klara landet ur dess kris med 24 procent arbetslöshet kombinerat med ett underskott i budgeten, som ska minskas till 5,3 procent av BNP.

EU-kommissionen har visserligen uttalat sitt förtroende men vill få mer detaljer i juni. Den franske presidentkandidaten Nicolas Sarkozy använder Spanien som avskräckande exempel i sin kampanj. Även Italiens premiärminister Mario Monti varnar sin spanske kollega för att inte göra tillräckligt, rädd för att Italien ska smittas.

Kung Juan Carlos är en populär kung efter sin starka roll som påskyndare av demokrati efter Franco-åren. Men hans svärson är misstänkt för korruption, ett barnbarn har vådaskjutit sig i foten och kungens allmänna hälsa är vacklande. Hans ord i jultalet om att alla i offentlig ställning måste uppträda modest klingar nu falskt för många spanjorer.

Lågt pris för plånboken - högt pris för miljön?

Maten får inte kosta så mycket för att locka konsumenternas intresse.....

Var ligger brytpunkten mellan lågpris för konsumenten och högpris för miljön?
Äpplen från Kina och Argentina eller från Polen och Österlen?
Nötkött från Pampas eller kanske griskött från Halland som slaktats i Helsingborg och styckats i Polen?
Eller skall man lägga på någon krona och köpa från ett av de fortfarande fåtaliga gårdsslakterierna?
Vilket pris vill man betala, för den egna ekonomin idag och för framtidens miljö?
När blir oljan så dyr att djurhållningen i Sverige måste förändras och tillåta högre grad av utedrift?
Är det billigare att köra 3 mil till en stormarknad med lågprisalternativ än 7 km till lanthandeln?

Som jägare blir åtminstone jag väldigt kräsen vad gäller det kött och de charkvaror jag köper. Självklart hänger det ihop med att jag hanterar mycket kött, dels genom jakten och dels genom de djur vi hemslaktar. Det gör att kraven på det kött i köper stiger. Och oftast handlar det om köttprodukter som vi i dagsläget inte förmår (eller orkar) tillverka själva. Men med lite tur så blir det en förändring på den punkten. Ett av mina nyårslöften var, för den som minns det, att bygga en egen rök. Pipkanalen har jag material till. Skall bara frakta hem det och komma överens med hustrun om en lämplig plats för själva bygget.....

Multimedia message

300 m blodspar med algklove!

Skandinaviska vargar jagar annorlunda än nordamerikanska

De skandinaviska vargarna har en annan strategi när de jagar älg än sina nordamerikanska artfränder. De jagar oftare och tar fler älgar beräknat per individ och år. Detta är kontentan av en studie gjord vid SLU, den publicerades i slutet av förra året:

I en tidigare publicerad uppsats visade det skandinaviska vargforskningsprojektet (Skandulv) att vargar i Skandinavien hade större andel lyckade jaktförsök på älg jämfört med vargar i Nordamerika. I en uppföljande studie visar SLU-forskarna nu att skandinaviska vargar även dödar älg betydligt oftare än vargar i Nordamerika.

Forskarna jämförde vargens predation, dödande och ätande av bytesdjur, under vintern på älg i Skandinavien med data från en välstuderad vargpopulation på ön Isle Royale, som ligger i Lake Superior i Michigan, Nordamerika. Resultaten visade att antalet dödade älgar per varg och per månad var i genomsnitt tre gångar högre i Skandinavien än på Isle Royale.

Traditionell kunskap om vad som påverkar rovdjurens predation utgår från att tätheten av bytesdjur är den främsta faktorn som avgör hur ofta rovdjur dödar bytesdjur. Eftersom Skandinavien och Isle Royale har jämförbara tätheter av älg kan skillnader i predationstakt inte förklaras med skillnader i tätheten av bytesdjur. Istället fann forskarna att skillnader i predationstakt mellan dessa populationer till stor del kunde förklaras av skillnader i förhållandet mellan antalet tillgängliga älgar per varg, vargflockarnas storlek, samt åldersstruktur i älgpopulationen.

Högre predationstakt var knuten till flockar som slog en hög andel kalv av samtliga slagna älgar. I Skandinavien var andelen kalvar bland slagna älgar nästan dubbelt så hög (67%) som på Isle Royale (36%), en skillnad som kan förklaras av att kalvarna utgör en betydligt större andel av den levande älgpopulationen i Skandinavien (28%) jämfört med Isle Royale (13%).

Även bland vargflockar som hade ett högre antal tillgängliga älgar per varg, dödades fler älgar. Detta påverkades både av antalet vargar i flocken samt storleken på vargreviren. I medeltal var flockarna mindre i Skandinavien (4,1) än på Isle Royale (6,3) medan vargrevirens storlek var mer än tre gånger större i Skandinavien. Detta resulterade i att det fanns ca 5-10 gånger fler älgar per varg i Skandinavien jämfört med på Isle Royale.

Denna studie är den första som visar hur åldersstrukturen i en bytespopulation kan påverka predationstakten hos landlevande rovdjur. Skillnader i älgpopulationens åldersstruktur mellan dessa områden är till stor del ett resultat av att både älg och skog utnyttjats intensivt av människan i Skandinavien men inte på Isle Royale, som är en nationalpark. Det intensiva skogsbruket i Skandinavien producerar mycket ungskog. Det ger älgen bättre bete än mogna skogar. Detta tillsammans med den omfattande jakten på älg, som begränsar älgpopulationen till en relativt låg nivå i förhållande till mängden foder, medför en högre reproduktion och därmed en högre andel kalv i populationen.

Studien visar hur mänsklig påverkan på olika näringsnivåer (älg, vegetation) kan påverka rovdjurens predation både i form av omfattning (predationstakt) och via urvalet av bytesdjur (ålder).

För den som via universitet eller annan arbetsgivare kommer åt de vetenskapliga tidskrifterna som kräver inloggning så hittar ni artikeln här.

Vad döljer sig bakom rubriken "Rovdjur dödade få djur förra året?"

På värmland P4 kan man läsa:

Rovdjur dödade få djur förra året

Publicerat: tisdag 17 april kl 11:15

Väldigt få djur skadades eller dödades av rovdjur i Värmland under 2011. Fjorton får och sju hundar dödades av varg, lo-djur dödade fyra får och en get. Det visar statistik från Länsstyrelsen.

I Värmland finns just nu över tjugo vargrevir. Men trots det verkar vargstammen inte ha ökat på grund av att antalet föryngringar ser ut att vara något färre än 2010.

Men vad döljer sig bakom denna statistik och rubrik? Hade det rört sig om en längre text hade jag varit kritisk mot journalistiken men i detta fall misstänker jag att man helt enkelt saxat, eller förkortat, ett pressmeddelande från länsstyrelsen då dessa står som källa. Hur som helst, vad döljer sig bakom rubriken? Några spontana funderingar:

Har de mest utsatta tamdjurshållarna upphört med tamdjur?

Håller man djuren inne i större utsträckning, med allt vad det innebär i fråga om djurhälsa (större risk för luftvägssjukdomar mm)?

Har 2011 års snörika vinter inneburit att rovdjuren kunnat göra ett större uttag bland det vilda istället?

Har lst kontrollanter inte haft tid att kvalitetssäkra attacker i tid (vet att man har problem med detta på olika håll)?

Eller kan det vara så som någon försöker få det att framstå, att rovdjursattackerna på tamdjur de facto minskat trots en kraftigt ökande vargstam, expanderande björnstam och växande lodjursstam?

Ja, jag har i alla fall en känsla av att det finns något att följa upp, något att förklara här innan man kan dra några slutsatser av dessa siffror! Vad tror ni?

Utplanteringsförsök med visent på gång?

Riktigt rolig tanke!

Internationellt håller man på med vissa utplanteringsförsök av detta djur som dog ut i vild form i samband med första världskrigets kaos. Själv har jag nog bara sett visent på Borås djurpark, som för övrigt inte räknas upp bland de ställen som håller visent i artikeln på wikipedia.

I de lugnaste vatten....

...väntar en dödlig svan. Åtminstone i Chicago där en 37 årig man dödades av en svan härom dagen. Han arbetade på en firma som hade svanar och hundar för att skrämma bort gäss.

Berguv!

Härom dagen fick jag min första vilda observation av en berguv! Den satt i ett träd i en beteshage på den öppna marken mellan byn och vår gård.....

Jag blev inte direkt förvånad, har tidigare hört berguv ett par gånger på natten, men det var djäkligt kul att kunna sätta upp den på listan över vad vi sett för fåglar i trakten. Utan att vara någon skådare eller ansträngt mig så har vi nu bortåt 70 olika artobservationer från trakten närmast huset. Med lite mer kunskap hade jag antagligen haft ett tresiffrigt nummer......

EU lägger lök på laxen

EU är lite av ett rött skynke för mig. Av flera anledningar. I morses såg jag en artikel på Svensk Jakts hemsida som tog upp ett EU direktiv som kommer att sätta stopp för kompensationsutsättning av laxyngel i reglerade älvar. Sånt gör mig lite sur. Speciellt som kompensationsutsättningen är en positiv åtgärd, en åtgärd som man idag skulle motiverat via miljöbalken. Kanske är det just det man gjort, man motiverar det som en kompensationsåtgärd via miljöbalken då förnyade tillstånd söktes.... Men jag vet inte. Jag vet bara att jag har svårt att tycka att det skulle vara något negativt att använda lax från de aktuella älvarna för att ordna fram yngel som man sätter ut i de aktuella älvarna. Odlingarna sker för övrigt i samma älvar i syfte att de skall hitta tillbaka till "rätt" älv i framtiden. Men detta vill alltså EU fasa ut inom sju år (själva skrivelsen/direktivet hittar ni HÄR).

Av vad jag kan förstå är det mycket få forskare, individer, myndigheter, kommuner och organisationer som tycker att idén att stoppa kompensationsutsättning är bra. Länsstyrelsen Gävleborg skriver t.ex. i sitt remissvar:

Bra resurshushållning innebär att varje laxälv skall tillåtas bidra med smoltproduktion, även kompensationsodling är viktig om naturlig reproduktion inte kan åstadkommas. Dessa utvandrande rovfiskar har stor ekologisk betydelse i älvmynningens och kustområdets vattenekosystem och laxen är dessutom en mycket viktig resurs för kustsamhällena i södra Norrland och Uppland.

Idén att sätta stopp för kompensationsutsättningen baseras på risken att de uppfödda laxarna i framtiden skall vandra tillbaka men stiga upp i "fel" älv och därigenom förvanska den genetiska särart som präglar laxarna just där. Men så tänker ju inte EU i andra fall, t.ex. ifråga om vargen. Där är artens förekomst viktigare än genernas ursprung. Men mycket av detta har man redan tänkt på och föreslagit åtgärder kring i sann svensk utredningsanda. Risken för felvandring förefaller sammantaget sett relativt liten. Hav- och vattenmyndighetens Fredrik Nordvall skriver:

Den lax som odlas i Sverige är av älvsegna stammar som föds upp i älvmynningarna och utplanteras som ungfisk i dessa inom ramen för den kompensation som kraftbolagen är ålagda att göra för utbyggnaden av storälvarna. Den odlade laxen ska också vara märkt genom att den lilla fenan som visar att laxen är en laxfisk, fettfenan, ska vara bortklippt. Detta för att möjliggöra ett selektivt fiske efter odlad lax till skydd för den vilda laxen.

Näe EU, vad gäller er förvaltningsplan för lax i östersjön så finns det förvisso några bra bitar men där finns en del stora felslut också. Var snälla och tänka om. Tänk därefter rätt. Inte för att kompensationsutsättning i grunden är något positivt utan för att allt bara blir sämre utan kompensationsutsättning om vi vill ha den kraft vattnet trots allt ger oss!

Varning för hat!

Jag tycker inte att det verkar som om den nyligen presenterade rovdjursutredningen kommer att lösa upp några knuar. Frågan är om inte hatet kommer att öka och allt fler av ren frustration kommer att ta lagen i egna händer, om de nu inte resignerar och säljer av sin vapengarderob.....

Ett par artiklar på nätet under de senaste dagarna varnar för just detta, att hatet riskerar att öka:

• Mikael Jägare beskriver det hela utan förskönande ord utifrån sina erfarenheter från ryssland. Texten har publicerats tidigare, först på jaktfilm men nu senast på Mikaels läsvärda blogg.
• Karl Hedin, sågverksägaren och debattören tillika älgjägare, pratade på Folkaktionen Ny rovdjurspolitiks möte härom sistens: Karl Hedin visade att antalet vargrevir på några år minskat från 31 till åtta i Finland. – Svaret är gift och slutsatsen är att det redan är här, sa Hedin. Han konstaterade att en del blir glada åt detta men förklarade att han själv tycker att det inte är bra. En ortsbo som tyckte att det här med gift var en bra idé fick applåder. – Jag vill varken ha björn eller varg i skogen. STG, skjut tig och gräv, ska vi tillämpa. Blanda vargmossa med kött så är det färdigt med vargen, sa han, tydligen till mångas förtjusning.

Multimedia message

Idag ett vitt lamm!

Vikten av tamdjursrenhet hos hund

Det räcker med en hund som uppför sig illa för att många skall lida. Härom veckan rev en hund en ren i Sorseletrakten. Och i lördags var det dags igen. En hund rev en ren vid träning att stå för ripa, effekten är nu att all fågelhundsträning i Ammarnäsfjällen är avblåst. Detta demonstrerar vikten av att ens hund är tamdjursren och i de fall man jagar i fjällen så skall den även ignorera renar, vilka ibland räknas som tamdjur men inte när det kommer till statistik över rovdjurstagna tamdjur. I artikeln står det:

All jaktträning med stående fågelhundar stoppas i Ammarnäsfjällen sedan en hund rivit en ren så illa att den fick avlivas.

- Tyvärr skadar detta förtroendet som vi byggt upp med samebyarna, säger Rune Tovetjärn, jaktsamordnare.

Han uppmanar nu andra i länet att stoppa all träning i fjälltrakterna.

- Tyvärr tilläts i lördags en jägare gå ut med en hund som, enligt min mening, inte var tränad och säker mot tamdjur. Det är bedrövligt att så har hänt och skadar förtroendet som vi genom åren har byggt upp med samebyarna, säger Rune Tovetjärn.

Händelsen inträffade i lördags då några medlemmar ur Västerbottens fågelhundsklubb tränade sina hundar på fjället utanför Ammarnäs. Träningen går ut på att söka och stå för ripor. Vid träningen skjuts inga ripor.

Under träningen attackerade en av hundarna en ren och skadade den så illa att den fick avlivas.

- Jag har polisanmält händelsen och har haft samtal med alla berörda parter. Renägarna är naturligtvis upprörda. För att vi jägare skulle få träna hundarna så var det under förutsättning att inte renar skadades. Hundägaren har ett strikt ansvar. Det var sagt innan träningen att om det fanns ren i närheten skulle hundföraren avbryta direkt, säger Rune Tovetjärn.

Nu anser han att det krävs en diskussion om skärpta regler för att liknande träning på ripa ska få bedrivas, något som Stellan Johansson, som jobbat för Västerbottens fågelhundsklubb med att ordna träningen, håller med om.

Till att börja med kommer den aktuella hunden inte att få vara med på några av Västerbottens fågelhundsklubbs arrangemang i framtiden.

Lite tankar kring rovdjursutredningen

Jag hade möjligheten att läsa lite mer i rovdjursutredningen på tåget från Stockholm härom kvällen. Några saker som slog mig var:

• Man motiverar egentligen inte de valda nivåerna för våra rovdjursstammar. Så som skrivningen är idag är det fullständigt godtyckligt vilket inte borgar för acceptans när siffrorna skall omvandlas till förvaltning.
• Älgen och älgturism. Älgen är sveriges främsta nationalsymbol om man ser till hur utlänningar uppfattar sverige. Jag saknar en konsekvensbeskrivning av hela den tursimapparat som är kopplad till älgen vid en rovdjursförvaltning baserad på den aktuella utredningen. Visit Swedens vd har vid något tillfälle poängterat att vi pratar 100.000-tals turismnätter som genereras av de turister som uttryckligen åkt till Sverige pga älgen.
• Den socioekonomiska anaöysen avseende småskaliga fårägare är synnerligen bristfällig.
• Jägare i vargområden är den kategori av "vanliga" svenskar som har högst faktisk kunskap om vargen, detta visas i flera undersökningar. Samtidigt är jägarna ofta mycket kritiska till vargen, men ändå vill utredningen ändra attityderna genom mer information. Vilket inte går ihop!
• En stor andel av våra hotade arter är hävdgynnade. Den biologiska mångfalden är i stort behov av alla de irrationellt skötta smågårdar som finns spridda i landet, inte minst i våra skogslän. Ofta samma områden där man anser att det passar med varg. Effekten av varg på hävdvunnen biologisk mångfald ignoreras, istället pratas det bara om ekonomisk ersättning till drabbade.
• Kostnader. Här är diskussionen kring vad jakten idag omsätter och vad kostnaderna blir för de enskilda smågårdarna synnerligen bristfällig.
• Förslaget till förändring av §28 är bra.
• Utvecklingen i Finland nämns, dvs att man har svårt att nå upp till satta målnivåer pga tjuvjakt, men någon konsekvens av utvecklingen där dras inte.....
• När jaktbrottslighet diskuteras så baseras siffrorna på ANMÄLDA BROTT, dvs MISSTÄNKTA BROTT. Men man räknar inte bort lagliga §28 fall. Inte heller räknas fullt naturliga misstag in, så som när någon hittat en skjuten tamkatt, grävling eller kanske slaktrester från en älg och trott att det rör sig om ett stort rovdjur och anmält det.... Statistiken är mycket missvisande och okritisk.
• Vad gäller den socioekonomiska analysen så saknas mycket av konflikten mellan stad och land. Man har också missat stora delar av den ökande alienering som svensken i gemen har i sin relation till naturen. Allt färre svenskar besöker naturen, annat än i väldigt ordnade former i stadsnära naturreservat och frilufts- eller rekreationsområden. Mängden besök ute i resten av naturen är synnerligen låg om man frånser jägare och skogsbrukare....

Dessa punkter kommer antagligen att utgöra grunden i mitt remissvar till miljödepartementet. Och eftersom jag är akademiker i grund så kommer jag att välja ett formellt akademiskt språk med en tillhörande notapparat. Eventuellt kommer jag att spåna vidare utifrån tankelinjen att vi för vår matproduktions skull behöver öka människans uttag av ekologiskt kött från naturen snarare än att minska den genom att föda rovdjuren. Jag kommer antagligen även att lyfta fram att hela vår djurhållning till följd av peak-oil kommer att behöva reformeras mot en högre grad av lösdrift över stora områden även vintertid. Det är alltså inte en speciellt framåtblickande utredning och den saknar en fullödig konsekvensbeskrivning.

Döden i hagen

I morses förstod jag omedelbart att något var fel. När jag gick ut till fårhagen lyfte två korpar från ett träd. Det är alltid illavarslande....

Igår fick vi ett lamm. En liten bagge, hyfsat stor. Pigg. Livlig. Men idag låg han bara slapp. Andades stötvis. Nr jag kände på honom var han lealös, bröstkorgen var insjunken, nästan som om lungorna kollapsat eller revbenen krossats..... Kanske hade någon tacka lagt sig på honom.

Jag försökte få igång honom med lite vitaminer och selen. Ibland funkar det. Sväljreflex hade han. Men när jag förde hanses mun till tackans spene fick han ändå inte i sig något. Däremot kunde jag konstatera att han måste ha fått i sig råmjölken för den mjölk man kunde dra fram var av den vanliga sorten....


Sedan gick jag in och väntade lite. När jag gick ut igen hade lammet dött. Tackan buffade på honom utan resultat. Nu går hon omkring och bräker efter sitt lamm.

Så kan det gå ibland. Rikssnittet för förlorade och dödfödda lamm ligger på ungefär 9%. Vi har genom åren legat på en lite lägre nivå, 5-6% får jag det till när jag räknar på det. Kanske för att vi har lantraser som får sköta det hela själva ute och slipper mänsklig inblandning och styrning.

Lite ledsamt är det trots allt. Men hittills har vi 4 lamm och vi har 3 tackor kvar som skall lamma. Så även om de kommande lamningarna bara blir singellamm (vilket vore bäst eftersom det är förstagångslammare kvar) så kommer vi att få hyfsat med kött inför vintern.

Multimedia message

Dagens lamm.

Lite om utrotningshotade tamdjur och effekter av aktuell politik

Det finns i sverige att antal utroningshotade tamdjur. Många av dem hålls i marginalområden, på smågårdar och i olika former av djurparker. Många av dessa djurhållare samverkar så att vi därför har genbanker på lantraser: allmogefår, getter, kaniner, höns, kor mm. Jordbruksverket skriver följande om genbanker:

De svenska lantrasernas genbanker består av ett antal enskilda genbanksbesättningar
med levande djur. Syftet med att inrätta en genbank är att
hela eller delar av en ras ska bevaras, samtidigt som andra delar av rasen
kan nyttjas för andra ändamål. Om det finns en genbank blir risken för
genetiska förluster mindre och man kan på ett hållbart sätt förädla
produktionsdjur. Djur, alltså genetiskt material, kan gå från genbanken
och ut i annan djurhållning. Däremot kan inte djur som inte har fötts in i
en genbank tas in i banken annat än i undantagsfall.
I en genbank för man sluten stambok över en grupp djur vars gener och
egenskaper ska bevaras. Sluten stambok innebär i princip att inga nya
djur utifrån förs in. I undantagsfall kan dock stamboken öppnas, efter
noggrant övervägande av de avelsansvariga om man hittar en oförädlad
och noga dokumenterad stam av något djurslag. Om de nya djuren skiljer
sig för mycket från dem som redan finns i stamboken bildas i stället en ny
ras.

De djur som finns är de som finns. De kan i princip inte utökas annat än genom förökning inom gruppen, vilket är en stor skillnad mot t.ex. de stora rovdjuren i vårt land. Vad gäller våra mest hotade fårraser så ser situationen ut såhär:
Det finns alltså flera fårraser som har en värre situation är vargen i sverige. Skillanden är att dessa fåraser, t.ex. klövsjöfår och svärdsjöfår, bara finns i sverige. Det finns alltså inte hundra tusentals andra individer spridda över världen. Individer som man kan plocka av och fördela lite som man vill.

Själv hade jag ambitionen att ha genbank på orusthöns en gång i tiden. Men nu blev det inte så. Jag hade de flesta papper klara och de skulle i princip bara skickas in. Men sedan dök ett lodjur upp. Det traskade in i hönsgården och tog vår tupp. Sedan höll det sig kring gården i ett par dagar och tog en katt varje natt. Det tog udden av glädjen. Det kändes helt plötsligt rätt meningslöst att hålla höns för något annat än ägg, gödsel och ogräsätning i trädgården. Detta bidrog också till att vi vadle att ha korsningsfår och inte t.ex. genbank med gutefår eller värmländska skogsfår som vi hade vissa tankar på.

Detta sätt att resonera är en risk för våra lantraser, det vet jag. Men jag är inte ensam om det. Många gårdar och aktiviteter med just lantraser befinner sig i marginalbygd, den bygd där högre makter vill ha större stammar av varg och andra rovdjur. Bygder där smågårdar betyder extremt mycket för den hävdvunna biologiska mångfalden. Det är en svår balansgång. För vi är förpliktigade att ta hand om alla hotade djur och växter, inte bara de stora rovdjuren......

Härom dagen kunde man läsa något oroande på samma tema i Svensk Jakt:

Av de tolv inhemska, svenska hundraserna är nio jakthunds­raser. För ungefär hälften av dem är situationen riktigt allvarlig efter­som det föds och registreras så få valpar att rasernas sundhet och fortlevnad hotas. Framför allt är det drivande raser som har eller kommer att få problem.

Vidare kan man läsa:

I Norge har man sett en likadan trend för sina inhemska hund­raser och tagit till ett antal åtgärd­er för att underlätta för uppfödarna. Valpar av norska ras­er registreras gratis av Norsk Kennel Klub och man får ställa ut hundar av dessa raser gratis på NKK:s utställningar. Man har också lagt upp en spermabank där frusen sperma från var och en av de sju norska raserna ska långtidslagras. NKK sponsrar dessutom kurser i harjakt. Om det får avsedd verkan återstår att se.

Detta är också hänsyn man måste ta när man skapar en förvaltning för de stora rovdjuren. Men egentligen inget man diskuterar eller utförligt belyser konsekvenserna av i den senaste rovdjursutredningen, SOU 2012:22......

Multimedia message

Grodornas koersaang samt klumpesnusk.

Multimedia message

Mer vedhantering. Denna hage har vi jobbat med att roeja upp under 3 aars tid. Boerjar bli fin nu.

Multimedia message

Strax dax foer moete.

Har du svängdörr på vapenskåpet?

För ett tag sedan körde jag en undersökning. Den handlade om hur många vapen som passerat läsarnas vapenskåp, inklusive nuvarande vapeninnehav. För mig har det blivit så att jag tycker att det är kul att prova nya vapen, så några av mina vapen byts allt ut med jämna mellanrum. Egentligen är det bara 6,5-an jag fått av svärfar som aldrig bytts ut. Och som ni väl inte missat så väntar jag på licens på ett nytt vapen....

Nåja. Hur gick det då i omröstningen. Finns det läsare med riktiga svängdörrar? Finns det läsare med statiska vapeninnehav? Svaret är ja på båda frågorna. Såhär fördelade sig nämligen rösterna:

• 16% har/haft 1-5 vapen
• 50% har/haft 6-10 vapen
• 17% har/haft 11-20 vapen
• 6% har/haft 21-30 vapen
• 11% har/haft fler än 31 vapen

Det jag tycker mig kunna utläsa är att lejonparten av läsarna, 50%, har bytt vapen några enstaka gånger innan de landat i en uppsättning som täcker deras behov och laster.

Multimedia message

Nu skall veden in!

Multimedia message

Snart kommer dommen!

Polisen ville ha komplettering!

För någon vecka sedan lämnade jag in licensansökan på en Sauer 200 i kalibern 9,3x62. Jag lämnade en helstockad Carl Gustaf 2000 i kalibern 30-06 i utbyte. Att byta ett vapen mot ett annat inom samma klass brukar inte utgöra något problem när man som jag har 5 grundläggande vapenlicenser.

Men så icke denna gång. Idag fick jag ett brev från polisen där de ville ha kompletterande uppgifter om mitt vapeninnehav. De ville att jag skulle lista mina vapen och specificera respektive vapens användningsområde för att av göra om jag fortfarande hade behov av 5 licenser..... Framför allt gällde det mina klass 1 vapen.

Det var ju egentligen inga större problem om än ganska förargligt:

• Vapen nr 1 är optimerat för långa håll och primärt liggande skytte.
• Vapen nr 2 är optimerat för lite mörkare förhållanden, vakjakt och såklart den långsamma älgjakten.
• Vapen nr 3, som licensansökan gäller, är optimerat för snabba skott på korta håll. Drevjakt, eftersök etc.
  

Säsongsstart på älgbanan

For en sväng till älgbanan i går kväll. De öppnade för någon vecka sedan och jag tänkte åka dit med jämna mellanrum framöver. Jag var ensam på älgbanan, övriga skyttar ägnade sig snarare åt inskjutning och hagelskytte. Som ni kan se ovan så var jag inte helt ur led, det gick ojämt men med ett högt snitt.

Eftersom jag sköt allt i ett svep så fick det räcka med 5 serier. Men att då få in två guld och ett brons får väl ses som OK. 13 av 20 skott var 5-or eller 5-1-or. Totalt 2 bom, 10%,känns däremot sisådär. Men i en jaktsituation så hade jag i alla fall inte avlossa det ena (första stående skottet sista serien), det är jag säker på. Det kändes totalt fel, trots att jag lade an flera gånger innan jag lät skottet gå.....

Är din jakthund tamdjursren?

En ny fråga finns i spalten till höger. Den rör jakthundarnas tamdjursrenhet och jag har tagit upp detta med tanke på bland annat rovdjursföreningens påståenden att hundar, speciellt jakthundar av spetstyp, tar fler tamdjur än vargen.....

Så, går du in för att göra din jakthund / dina jakthundar tamdjursrena?

Pojke klappar räv

Min 5-åriga son ritade en fin teckning igår. den föreställer en pojke som klappar en räv! Så jag får väl se till att skjuta en räv snart så han får något att klappa ;^)

Jag har blivit lurad!

Missan är uppenbarligen en tysk jakt surikat och inget annat!

Svensk viltvård på export!

Fem ryska experter på sibirisk tiger är i Sverige och lär sig svensk viltvård. Tanken är att indirekt gynna tigrarna genom att förbättra matsituationen för tigrarnas bytesdjur. Svensk viltvård på export med andra ord! Att svensk viltvård gynnar ett av de mest hotade stora rovdjuren är ju något för alla jakthatare och -motståndare att ta sig en rejäl funderare över!

Lite av varje

De senaste dagarna har varit fulla av allt möjligt.

Först var vi i Bohusläns skärgård hos svärföräldrarna, där jag sågade ner 5 träd och gjorde ved av dem, lät Missan bekanta sig med havet. Hon var ute och simmade flera gånger!

Sedan var det gårdsbestyr hemmavid. Dels körde vi hem ett antal kärror ved från skogen och dels agerade jag lammakut då en lammning höll på att gå fel. Men efter att ha assisterat lite så har tackan nu två välskapta små lamm, ett tack- och ett bagglamm.

Idag fick vi besök och sköt kanon.....

Multimedia message

Provskjutning av salutkanon!

Multimedia message

Grillat raadjur, majs. Sallad och potatishalvor i ugn.

Multimedia message

Ett fellaege avhjaelptes. Tackan accepterar lammet.

Multimedia message

Stolt pajk med dagens fynd!

Multimedia message

Vattenpassion!

Multimedia message

Missan gillar havet!

Multimedia message

Maane oever vaesterhavet.

Som katt och hund

Multimedia message

Dags att vraka!

Osis!

Vilken tur att man har en tik!

Remissinstanser

Följande instanser är direkt tillfrågade att svara på remissen angående SOU 2012:22. Svarstiden utgår 6 juli:

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt

Hovrätten i Övre Norrland

Östersunds tingsrätt

Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt

Kammarrätten i Sundsvall

Förvaltningsrätten Stockholm

Åklagarmyndigheten

Rikspolisstyrelsen

Brottsförebyggande rådet

Smittskyddsinstitutet

Tullverket

Statens fastighetsverk

Kammarkollegiet

Statskontoret

Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Uppsala län

Länsstyrelsen i Södermanlands län

Länsstyrelsen i Östergötlands län

Länsstyrelsen i Jönköpings län

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Länsstyrelsen i Kalmar län

Länsstyrelsen Gotlands län

Länsstyrelsen i Blekinge län

Länsstyrelsen i Skåne län

Länsstyrelsen i Hallands län

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Länsstyrelsen i Värmlands län

Länsstyrelsen i Örebro län

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Länsstyrelsen i Jämtlands län

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Stockholms universitet

Uppsala universitet

Lunds universitet

Göteborgs universitet

Skogsstyrelsen

Jordbruksverket

Statens veterinärmedicinska anstalt

Sametinget

Sveriges lantbruksuniversitet

Naturvårdsverket

Vetenskapliga rådet biologisk mångf.

Tillväxtverket

Sveaskog Förvaltnings AB

Naturhistoriska riksmuseet

Sveriges hembygdsförbund

Stiftelsen Ajtte, Svenskt fjäll- och

Sveriges Kommuner och Landsting

Svenska Samernas Riksförbund

Svenska Naturskyddsföreningen

Djurens Rätt

Svenska Jägareförbundet

Jägarnas Riksförbund

Lantbrukarnas riksförbund

Skogsindustrierna

Svenska turistföreningen

ArtDatabanken, SLU

Bergvik Skog AB

Holmen Skog AB

Centrum för biologisk mångfald

Djurskyddet i Sverige

Förbundet Sveriges småbrukare

Föreningen Nordulv

Föreningen Sveriges fäbodbrukare

Gävleborgs fäbodförening, c/o Ljus-

Hela Sverige ska leva!

HundCampus

Renägarförbundet

Rovdjurscentret De 5 stora

Rovdjurscentrum i Orsa

Skandinaviska björnforskn.projektet

Skandinaviska järvforskningsprojektet

Skandinaviska vargforskningsprojektet

Svenska Djurparksföreningen

Svenska Ekoturismföreningen

Svenska Fåravelsförbundet

Svenska Kennelklubben

Svenska Rovdjursföreningen

Svenskt Friluftsliv

Sveriges Jordägareförbund

Sveriges Yrkesjägareförening, c/o

Viltskadecenter

Världsnaturfonden i Sverige