Boknostalgi och ett lästips

Bilbo av JRR Tolkien har följt mig i sisådär 30 år. Nu lyssnar ungarna på en riktigt bra inläsning av den säkert en gång i månaden. Jag har rent fysiska minnen av Bilbo. Jag brukade nämligen dra till skogs med min krigkniv och slåss med vättar. En vätte (tallplanta) var särdeles lätt att hugga huvudet av. Kniven fortsatte av bara farten rakt in i mitt lår. Det fick bli snabbilen till lasarettet och en bunt stygn. En vecka senare plockade jag bort stygnen själv. Det var första gången, nu plockar jag alltid bort dem själv om det inte uppenbart är något fel eller om de sitter ordentligt kackigt till och hustrun inte har lust att hjälpa mig....

Sagan om ringen, trilogin i översättning av Åke Ohlmarks hade jag svårt för. Det högtravande språket gjorde den omöjlig att penetrera. Istället tog jag den på originalspråk när jag gick i gymnasiet. En mycket stor läsupplevelse. Återvänder med ett par års mellanrum till detta mästerverk. Filmerna ser jag också, givetvis i långa versionerna, säkert en gång per år.

Men hela sviten lämnade ett tomrum. Jag kände mig frustrerad över att den tredje åldern tagit slut och något nytt och okänt tagit sin början. Något nytt som man inte riktigt kom åt att läsa om. Vist kunde man komma åt det via MERP, men det var inte riktigt samma sak. Frustrationen fanns där i många år....

.....tills nu. Härom månaden upptäckte jag Nick Perumovs Alvklingan (läsprov hittar ni här). Alvklingan är den första delen av en trilogi som tar vid 300 år efter det att "Return of the king" slutar. I fokus står den beläste hobbiten Folco som stöter på två dvärgar, Thorin och Lillen. Tillsammans börjar de söka orsaken till den oro och ondska som börjat dväljas i Midgård. Boken håller inte riktigt samma klass som originalet men är en väl fungerande fortsättning. Nu väntar jag bara på att det 2 skall komma i pocket och del 3 skall komma ut på svenska. Eller så kniper jag dem på engelska istället...... Jag har för övrigt blivit så förtjust i denna ryska fantasyförfattare att jag köpt på mig hans serie om "Svärdens väktare", som får bli nästa läsprojekt...

Summa summarum. Gillade ni Tolkiens verk och saknar en fortsättning så tveka inte att ge er i kast med Perumovs förslag på vad som hände sedan. Den är också läsvärd!