Kul bok

En kul bok från bokrean. Eller ja, den ingår inte i den ordinarie bokrean utan jag hittade den i en hyllrensning i en bokaffär. Den handlar om våra inhemska hundraser. Det roliga är att alla är utpräglat arbetande hundar: gårdshundar, vallhundar och jakthundar!

Intressant och välskriven bok med fina bilder. Klart inspirerande. Och vem vet, tids nog blir nog även jag med hund...

Helt sjuk

Budskapet går fram.

Projekt Remington 700 ADL make over pt 6

Nu är bössan ihopskruvad. På toppen sitter ett Schmidt und Bender 4-16x50 som jag inte riktigt blivit vän med ännu. Har inte vant mig vid riktmedlet..

Bössan visar god potential. Sköt några inskjutningsserier i söndags. En treklöver blev det i alla fall. Avståndet var 80-90 m. De första skotten förvånade mig. Ett par träffade inte ens tavlan. Men sedan såg jag det avskjutna fårstaketet och slutade fundera på vad som hänt...

Jag inser att jag kommer att behöva skjuta en del innan jag tar med bössan på jakt. Men eftersom jag tänkt inviga den vid pürchjakten i augusti är det gott om tid. Både för skytte på lite längre håll som för några besök på älgbanan.

Projekt Remington 700 ADL makr over pt 5

För någon vecka sedan damp licensen till min ljuddämpare ner i lådan. Jag hämtade upp den i Falkenberg direkt på RCC i förra veckan varefter jag for till en vapensmed som kortade och krönte om pipan samt gängde den för ljuddämpare. Bilderna ovan visar lite olika steg i arbetet.

Fullt upp

Det har varit lite fullt upp de senaste dagarna men jag skriver mer om ett par dagar. Då blir det:
-test av min projektbössa som fått sin ljuddämpare monterad
-galla över en idiot till fågelsamlare

Och säkert en massa annat smått och gott.

Håll ut!

Engelsons - årets företagare

Engelsons postorder, företaget som med bas i Falkenberg levererar prispressade jakt och friluftskläder till hela Sverige utsågs igår till årets företagare i Falkenberg skriver HN i dagens pappersupplaga.

Göring och Luftwaffes drillingar

Jag läser som tidigare nämnts Jägarna på Karinhall, denna svulstiga mustiga skröna om en jaktfest arrangera av Heman Göring under dagarna tre i hans jaktslott Karinhall utanför Berlin samtidigt som olympiaden går av stapeln i augusti 1936. Boken är överfylld av sex, supéer och sprit. Samt lite jakt och mycket intriger. Samtliga maktens män som tecknas i boken framstår som intrigerande psykopater.

Nåja. Den väckte lite nyfikenhet på Göringsjaktintresse, vilket resulterat i en blogpost om Carinhall och nu en som jag tänkte ägna åt de drillingar Göring försedde Luftwaffe med. Själva boken Jägarna på Karinhall kommer jag nog inte att skriva mer om, det finns redan många bloggningar om den ute på nätet och jag vet inte om jag har något ytterligare att tillägga, annat än att den var väldigt underhållande.

Hur som helst, Herman Görings jaktintresse spillde över på hans ansvar över Luftwaffe. Innan och i krigets inledningsskede lät han utrusta flygplanen med överlevnadsutrustning i form av en drilling med ammunition. Det var framför allt flygplan stationerade i nordarika som utrustades på detta vis, i Europa gjordes kanske bedömningen att man skulle kunna ordna sin försörjning på annat vis.

Drillingen som köptes in i ungefär 2500 exemplar och valet föll på JP Sauer & Sohn modell 30. Kulpipan var i kaliber 9,3x74R, hagelpiporna i 12/65. I dagsläget är vapnen eftertraktade samlarföremål, speciellt för samlare av nazi-memorabilia.

När detta skrivs finns det en luftwaffedrilling till salu på Widfeldts vapenhandel i Blekinge. Priset är 60.000 kr och då ingår en koffert. Tyvärr inte någon originalkoffert i grönmålad aluminium utan snarare en vid ett senare tillfälle tillverkad koffert i trä. En i nyskick med alukoffert auktionerades ut i USA härom året, jag vet inte slutpriset men inför auktionen uppskattades det till 30-40.000 dollar. En annan men i den lite udda kalibern 9,3x72R (felskrivning?) gick året därpå.

Vad döljs bakom dörrarna?

Vad döljs bakom dessa dörrar?

Jo RCC ABs lokaler. Och för den som inte känner till RCC så är det en tillverkare av ljuddämpare, lokaliserad i Falkenberg.

Red light district

Vi har ett red light district på vår gård. På bilden ser ni 4 av damerna som vilar efter dagens intensiva uppvaktning.

Adjö min vän

Inatt gick en gammal färgstark vän och kollega bort. Jag blev inte förvånad, han låg sedan ett par veckor inne för cellgiftsbehandling. Men inatt orkade inte kroppen längre. Antagligen var det bra att lidandet inte drog ut på tiden.

Adjö Tore.

Idag startar lojakten

Idag startar jakten på lodjur. Åter igen är det jakt på ett stort rovdjur och åter igen är ingen nöjd, varken jägare eller naturromantiker.

Supermiljöbloggen är ofta väldigt kritisk till jakt. Så även i detta fall. Ett inlägg från i går hade rubriken Lojakt - för jägarnas skull. Och menar att jakten är en eftergift till jägarna. Men inte ett ord om att sveriges rovdjurspolitik är kritiserad av FN för att det tillåts för mycket rovvilt i sverige. Inte ett ord om att lodjuren i sig håller på att krascha hela rennäringen. Inte ett ord om att kött från vilt är så ekologiskt ett kött över huvud taget kan vara och att jakt därför borde uppmuntras och öka om vi skall bruka vår planet på ett långsiktigt hållbart sätt.

Via facebook bjuds folk in att protestera mot lojakten. Först på listan har Lars Ohly skrivit under. Intressant att notera att det anges att lostammen uppgår till knappt 1250 djur, enligt rovdjurscentret de 5 stora finns det ca 1500 djur och enligt viltskadecenter ca 1500-2000. Enligt den ovan hänvisade posten på Supermiljöbloggen finns det 2000 lodjur i Sverige. Frågan är vad summan blev efter årets inventering (utförd på ideéll basis av jägare). I många områden verkar antalet ha ökat jämfört med tidigare.

Står vi inför ännu en polariserad debatt?
Varför har naturromantiker och jägare så svårt att kommunicera? I grunden värnar man om samma intressen...
Hur ser det ur hos er, verkar det vara gott om lo?

Göring och Carinhall

Interiör Carinhall
Interiör Carinhall
Göring med kronhjort på jaktparad utanför Carinhall

Jag läser just nu en rolig och burlesk skröna som heter Jägarna på Karinhall. Tänkte därför ägna ett par inlägg åt boken, dess miljö och personer. Först ut blir platsen Carinhall. Carinhall är namngiven efter Herman Görings svenska hustru, Carin Göring (född Fock).

Carinhall ligger i nora delen av Brandenburg några mil utanför Berlin. Godset bygdes i etapper från 1933 och framåt. Den hade stilen av en jaktstuga men var i själva verket ett politiskt representationsgods. Arkitekt var Werner March, som väl kanske är mest känd för olympiastadion som bygdes till det nazistiska propagandajippot Berlin OS 1936. I skogarna kring Carinhall fanns allehanda djur, bland annat inplanterade bison för att där skulle finnas storvilt att jaga.

När kriget blev ett faktum kompletteraes Carinhall med bunkrar och skyddsrum. Platsen sprängdes på order av Göring 28 april 1945 efter att alla inventarier och konstskatter flyttats därifrån. Strax därpå anlände röda armén som ytterligare demolerade ruinerna.