Fick precis mail från Naturvårdsverket med besked att min ansökan om medel ur viltvårdsfonden avslagits. Men följande projekt har fått medel:

Viltforskning 2011

Forskning som finansieras med medel ur Viltvårdsfonden. Här ses alla projekt som pågår samt vilka forskare som får medel. Totalt utbetalas 15.03 miljoner kronor till viltforskning 2011.

Alm-Bergvall, Ulrika, Stockholms universitet. Effekter av märkning hos dovhind. 2011: 160 000 SEK. Nytt!

Andrèn, Henrik, SLU Grimsö. Basresurser Grimsö forskningsstation. 2009: 1 500 000 SEK, 2010: 1 500 000 SEK, 2011: 1 500 000 SEK.

Gillaume, Chapron, SLU Grimsö: Planering för hållbar förvaltning av stora rovdjur. 2010: 101 000 SEK, 2011: 425 000 SEK.

Dahl, Fredrik, SLU Grimsö. Svenska mårdhundsprojektet. 2009: 1 200 000 SEK, 2010: 1 200 000 SEK. Förlängt till och med 2011.

Dahlin, Ann-Marie, SLU Uppsala. Älgreproduktion i Sverige - fysiologi, beteende och sjukdomars påverkan. 2010: 1 200 000 SEK. Kontrakt till och med 2012.

Elmberg, Johan, Högskolan Kristianstad: Storskaliga utsättningar av inhemska arter: gräsanden som modellsystem. 2010: 903 000 SEK, 2011: 1 000 000 SEK, 2012: 1 000 000 SEK.

Elmberg, Johan, Högskolan Kristianstad: Adaptiv skötsel av europeiska simänder. 2009: 200 000 SEK, 2010: 200 000 SEK. Förlängt till 2011.

Hörnell-Willebrand, Maria, Høgskolen i Hedmark. Förvaltning av ripa – teori, praktik och tillämpning. 2010: 130 000 SEK, 2011: 492 000 SEK.

Hörnell-Willebrand, Maria, Høgskolen i Hedmark. Sekundära effekter av utfodring av vildsvin på andra arter. 2009: 600 000 SEK, 2010: 600 000 SEK, 2011: 500 000 SEK.

Hörnell-Willebrand, Maria, SLU Grimsö. Modellering av älgpopulationer. 2011: 337 000 SEK, 2012: 700 000 SEK, 2013: 700 000 SEK. Nytt!

Jansson, Gunnar, SLU Grimsö. Människa och vildsvin - förvaltningsverktyg för svenska populationer. 2011: 300 000 SEK. Nytt!

Jansson, Gunnar, SLU Grimsö. Inventeringsteknik och populationsprognoser för vildsvin i Sverige. 2009: 500 000 SEK, 2010: 450 000 SEK. Förlängt till och med 2011.

Jarnemo, Anders, SLU Grimsö. Bark-skalning av kronvilt: en fråga om födotillgång, landskapstyp eller täthet? 2010: 525 000 SEK, 2011: 259 200 SEK.

Johansson, Maria, Lunds universitet. Allmänhetens rädsla för björn och varg. 2009: 600 000 SEK, 2010: 500 000 SEK, 2011: 400 000 SEK.

Jägerbrand, Annica, Statens väg- och transportforskningsinstitut. Beteende och olycksreduktion i trafiksituationer. 2010: 900 000 SEK. Kontrakt till och med 2012.

Kjellander, Petter, SLU Grimsö. Konkurrens mellan stora växtätare, exemplet rådjur-dovhjort. 2009: 800 000 SEK, 2010: 800 000 SEK, 2011: 800 000 SEK.

Lange, Henrik, SLU Grimsö. Fjällripan - en art som minskar? 2011: 396 000 SEK. Nytt!

Lundmark, Carina, Luleå Tekniska universitet. Institutioner för en legitim rovdjursförvaltning. 2010: 1 090 000 SEK. Kontrakt till och med 2012.

Neumann, Wiebke, SLU Umeå: Förutser fördelningen av vilt-människa interaktioner i tid och rum? 2010: 500 000 SEK. Förlängt till och med 2011.

Nordström, Jonas, SLU Grimsö: Effekter av vildsvinsutfodring på beteende hos rödräv. 2010: 400 000 SEK. Förlängt till och med 2011.

Persson, Inga-Lill, SLU Umeå: Hjortdjurens påverkan på biologisk mångfald, ekosystemprocesser och vilt. 2010: 290 250 SEK, 2011: 195 750 SEK, 2012: 195 750 SEK.

Persson, Jens, SLU Grimsö: Ekologi hos järv och lodjur i renskötselområdet. 2010: 1 750 000 SEK, 2011: 1 957 500 SEK.

Sand, Håkan, SLU Grimsö. Ekosystemeffekter hos varg i skandinavien. 2009: 2 177 000 SEK, 2010: 2 211 000 SEK, 2011: 2 211 000 SEK.

Sandström, Camilla, SLU Umeå. Förändrade rovdjursattityder - utmaningar och drivkrafter. 2009: 400 000 SEK. Förlängt till och med 2011.

Simon, Matti, Luleå Tekniska högskola. Institutioner för en legitim rovdjursförvaltning. 2011: 1 300 000 SEK, 2012: 1 000 000 SEK, 2013 200 000 SEK. Nytt!

Sjölander-Lindqvist, Annelie, Göteborgs universitet: Innovativa förvaltningsstrategier, rovdjurspolitikens lokala förankring. 2009: 600 000 SEK, 2010: 600 000 SEK, 2011: 600 000 SEK. Förlängt till och med 2012.

Swenson, Jon, Universitetet for miljø- og biovitenskap: Närgångna stora rovdjur. 2010: 1 000 000 SEK, 2011: 700 000 SEK.

Swenson, Jon, Universitetet for miljø- og biovitenskap: Skandinaviska Björnprojektet. 2009: 1 500 000 SEK, 2010: 1 500 000 SEK, 2011: 1 500 000 SEK.

Projekt Remington 700 ADL make over pt 4

Arbetet med min Remington 700 ADL har gått vidare. Sedan sist har jag:


Först betsat kolven ett par gånger med svart bets. Detta blev inget vidare, betsen hade en tendens att lägga sig på ytan och klibba. Den ville inte gå in i träet ordentligt trots att det var mycket torrt och törstigt. Så jag skrapade bort beläggningen och oljade med linolja/terpentin istället.


Därefter plastbäddade jag den främre rekylklacken. Systemet satt rätt hårt när plastbäddningen härdat, men med hjälp av baksidan på en hammare, dvs gummihandtaget, gick det att få loss efter ett par strategiska slag.

En picatinnyskena har jag monterat.

Också var jag ju tvungen att sätta ihop alltihop för att få en känsla för hur det kommer att bli. Och ja, kikaren som sitter på är den som kommer att användas. Den sitter rätt högt men det skall som sagt på en ljuddämpare också så det gör inget.Det som återstår nu är att kapa pipan, vilket skall göras vid tejpbiten, samt gänga för ljuddämpare (när jag väl får hem licensen för den).

Aktiv polarisering

När David Sjölander, konservator, fågelskådare och kanske framför allt jägare, dog fick han en lång minnesruna skriven över sin gärning i Sveriges Natur, SNFs medlemsskrift. För hundra år sedan drog jägare och naturvård åt samma håll. I helgen fick vi ytterligare bevis på att en medveten polariseringsstrategi från naturvårdens sida. Denna gång var det NFs ungdomsorganisation Fältbiologerna som demonstrerade sitt missnöje mot vargjakten genom att marschera genom Stockholms gator med en likkista för varje varg som dödats under jakten. I min ungdom hade jag många vänner i fältbiologerna, funderar faktiskt på om jag inte var med själv ett tag. Då stod naturen och naturupplevelserna i centrum. Visst fanns det ett mått av aktivism då också, men då var det frågan om miljöaktivism. Jag är övertygad om att de som genomförde demonstrationen inte gjort en seriös konsekvensanalys av vargens övergripande effekter, man ser det enkom som uttryck för en havererad landsbygdspolitik och ett uppdämt hat. Fältbiologernas egna ord demonstrerar hur polariserad och onyanserad debatten är, lägg märke till laddade ord som oskyldig kontra skjutgalen. Demokratisk samsyn lär knappast uppnås såhär:

Är det starka varghatet på vissa håll utloppet för en misslyckad landsbygdspolitik, då är det i roten av det problemet som vi måste agera. Det är synd om det ska drabba den oskyldiga vargen. Vill man komma åt vargar som gör skada håller det inte att skicka ut 10 000 skjutgalna jägare.

Visst finns det sammanslutningar på andra sidan som också polariserar debatten - kanske framför allt när enskilda medlemmar uttrycker sig i media, inte lika tydligt i remissvar etc. Risken med denna tydlighet är att jägarkårens övergripande trovärdighet minskar hos allmänheten.

Se även var Gunnar Göersen skriver om fältbiologernas demonstration. För övrigt ramlade jag på en lite kul uppsats i stastvetenskap som analyserar argumentationen i några olika organisationers remissvar inför licensjakten på varg 2010.

Lingonbröd

Bakade ett lingonbröd idag. Som vanligt anpassade jag receptet till det bättre. Åtminstone utifrån mina premisser:

Lingonbröd, 2 st
0,5 dl surdeg
0,5 pkt jäst
3 dl fint rågmjöl
3 dl grahamsmjöl
10 dl vetemjöl
25g smör
1 dl lingonsylt
5,5 dl vatten
2 tsk salt (hälls i efter halva knådningen)

Blanda ingredienserna utom salt och knåda i 5-7 minuter. Häll i salt och knåda lika länge till. Låt jäsa en stund tills det tydligt jäst. Då bakas brödet till två limpor vilka helst placeras i 1,5 l formar (smorda). Jäs till stor och fin storlek. In i 250 graders ugnsvärme. Sänk till 200 grader. Låt dem stå i ugnen på nedersta falsen i 30 minuter. Tag ut dem ur formarna och sätt i en köttermometer i det ena brödet. Ställ in bröden igen (utan formar) tills brödens innertemp nått upp i 95-97 grader (brödet på bilden är alltså inte klart, jag har bara tagit det ur formen och satt i termometer).

Tjälknul med grillad potatissallad

I lördags åt vi tjälknul (rådjur) med grillad potatissallad. Väldigt gott.

Tjälknul:
En fryst stek sätts i ugn, ca 80 grader. Får stå i 12-14 timmar beroende på storlek, skall nå upp i sisådär 73-75 graders innertemp. Därefter läggs den i en lag bestående av:
1 liter vätska (vanligen vatten, men t.ex. öl blir också gott)
1 dl salt
3 msk socker (mindre om drycken är söt)
diverse kryddor efter smak

Grillad potatissallad
Tunnt skivad avsköljd potatis grillas i het (300 grader) ugn på grillgaller tills de fått färg.
Potatisen blandas med en dressing bestående av t.ex:
Olivolja (igår tog jag citronolja), vinäger, kryddor (t.ex. peppar), vitlök, tunt skivad lök (gärna röd, eller salladslök)

Dags för djurparksbojkott?

Jag äter inte broilerkyckling uppfödda industriellt. Jag äter inte danskt industriellt uppfött griskött. Jag äter inte ägg från äggfabriker. Djur som jag konsumerar skall ha haft det bra.

Jag besöker djurparker tillsammans med mina barn. De tycker att det är kul och jag tycker att det finns en pedagogiskpoäng i att se djur på riktigt. Men jag gillar inte riktigt djurhållningen i djurparker. Oavsett hur stora hägnen är så blir de ej tillräckligt stora för att ett djur skall kunna leva "naturligt". Men det accepterar jag, åtminstone för vissa djurparker. Nordens Ark är en sådan. Där utger man sig verka som en slags genbank som garanterar hotade djurs fortlevnad. Men gör man verkligen det i praktiken? Är det inte bara en chimär? Frågan har ställts på sin spets genom att Svenska Djurparksföreningen (om jag förstått det hela rätt) för sina medlemmars räkning sagt nej till utplantering av varg från svenska djurparker. Beklagligt säger ledande svenska vargforskare om det hela.

Motverkar man inte sitt grundläggande syfte då? Eller är och förblir det inget annat än att visa upp djur i bur?

Då blir det att vända sig till ryska uppfödare istället.

Jag undrar just om det inte är dags att uppmana till en bojkott av svenska djurparker snart!

En ungtacka

Nu har vi en fårflock bestående av sju tackor. Baggarna är slaktade, de äldsta tackorna likaså. Detta år är det föryngring som gäller, fyra av tackorna är ungtackor. Den på bilden är en av de finaste. Hon är efter en gotlandstacka och en blandrasbagge. Förvisso blandras, men uteslutande bestående av nordiska lantraser. Vi har främst haft gotlandsfår, men en gutebagge har passerat, ett par värmlandsfår och några finullsfår likaså. Vi har inte avlat på ras eller kött utan helt och hållet på vad som kan ge intressanta fällar med bra ull. Köttutfallet har spelat underordnad roll.

Med lite tur har de flesta av våra tackor betäckts av en gutebagge vi lånade in under hösten. Om allt stämmer så bör lammen komma under mars månad, eventuellt ett par fram till mitten av april.

Alfred & Lina

Nu är det snart ett år sedan jag slaktade våra hushållsgrisar Alfred och Lina. De var av lantrasen linderödssvin. Egentligen hade vi tänkt ha kvar dem lite längre, men eftersom det blev skare så kunde de helt plötsligt traska över eltråden utan problem. Och helt fritt strövande svin är ingen hit...

Samband

En gammal sanning är att om det finns många smågnagare så har predatorerna goda förutsättningar för sin reproduktion.
Vilket vanligen leder till att allt fler fåglar lyckas kläcka fram flygga ungar.

Men när man läser senaste numret av Svensk Jakt (2-3/20111) blir intrycket lite annorlunda. Sambanden är inte längre så klara.
Snarare får man intrycket av att topparna och dalarna i t.ex. gnagarförekomsten planats ut. Att vårt bruk av skog och mark har skapat en grund för starka stammar av de predatorer som är generalister oavsett om det är gnagarår eller ej. Ett fenomen som i all väsentlighet påverkar framför allt de fågelarter som häckar på marken. I det aktuella numret påpekas att det för många hotade fågelarter skulle vara mer gynnsamt om man ökade jakttrycket på predatorer, då främst generalister, än att arbeta med att förändra miljön och skapa bra habitat. Vi får väl se om SOF anammar den forskning som stöder detta eller om de liksom SNF fortsätter att vara primärt jaktligt negativ, när ett alternativt förhållningssätt är att strategiskt utförd jakt är bra förvaltning.

Knivmaterial

När jag är ute i naturen har jag alltid ögonen öppna efter nyttigheter som kan användas på något vis. I detta fall har jag hittat ett fint renhorn på en fjällsida. Oftast har jag då en liten såg med mig så att jag kan såga ner hornet i hanterbar storlek samt bara ta med de delar jag är mest intresserad av, bland annat rosenkransen. Resten får ligga kvar till gagn för gnagare och marken.

Halvtid i vargjakten

Det är nu lite drygt halvtid i vargjakten, den pågår som bekant 15 januari till 15 februari och gäller 20 individer. Jag har skrivit en del om jakten successivt här på bloggen, inläggen kommer man åt via etiketterna. Det som slår mig är att SNFs ordförande inte förmått hålla sig till fakta, t.ex. yttrat kritik för att sändarförsedda vargar skjutits när forskarna inte har någon invändning mot detta eftersom död genom jakt ingår i det potentiella levnadsödet för en varg i sverige. Dessutom var ingen av sändarna i funktion. Så vad fanns då att kritisera? DN hade för övrigt en bra ledare idag som satte EU-s kritik i perspektiv.

Bland de 18 skjutna vargarna fanns fem med missbildningar, t.ex. överbett samt endast en kula i pungen (den andra i buken) vilket man inte skulle fått avla på om det varit en hunduppfödare ansluten till SKK. Sedan fanns där en eller möjligen två som var angripna av skabb. Det har för övrigt beviljats skyddsjakt på en skabbangripen varg i Munkfors.

Det senaste dygnet har dock rubrikerna gällt den demografiska fördelningen av de avskjutna djuren. Många individer var vuxna, varvid flera alfapar splittrats. Vad detta får för följd i fråga om revir får vi se. I tidningarna målas det ut att jägarna medvetet riktat in jakten på just alfadjur. Jag får erkänna att jag inte riktigt inser hur man skall kunna skilja ut dessa, men det kanske är lätt? Jag har ju trots allt bara sett varg i hägn. Å andra sidan trodde jag att man vid jakten framför allt sett enstaka individer, inte pack med djur som man kunnat välja bland. Men någon egentlig journalistisk insats tycker jag inte att tidningarna gjort, man har helt enkelt återgett en TT-artikel.

Att djurparkerna är försiktiga och inte vill släppa till valpar för utplantering redan i år är något som sveriges främste vargforskare Olof Lidberg på SLU beklagar. Utan nya friska gener är faktiskt den svenska vargstammen rökt, med eller utan jakt!

Krafttag mot jaktbrott?

I dag har vi kunnat höra på radion vid ett flertal tillfällen hur man skall ta ett krafttag mot organiserad brottslighet genom en rad lagförändringar. Bland annat i jaktlagen. Samtliga lagändringsförslag kan läsas här. Men innebär förändringen egentligen något nytt? Hur skall den kunna tillämpas?

Vad hände med Jakt og friluftsliv?

För två år sedan låg denna annons ute på platsbanken. Men vad hände sedan? Någon som vet?

Journalister
Fangst og Friluftsliv

Publicerad: 2009-01-12, Annons-ID: 0009-004688

6 platser
Sista ansökningsdag: 2009-02-20

Verksamhetsbeskrivning
Norskt magasin som skall utges i Sverige. Magasinet heter Fångst och Friluftsliv och innehåller reportage om jakt, fiske samt friluftsliv. Då vi nu skall publicera magasinet i Sverige söker vi ett antal medarbetare. Vi har behov av 1 tjänst med omfattning 20% som journalist samt 4-5 journalister på frilans.
Arbetsuppgifter
För tjänsten med omfattning 20% ingår arbetsuppgifterna: sedvanliga journalistuppdrag samt översättning av reportage från norska till svenska. Arbetstiden är flexibel. Vi ser gärna att sökande är bosatt i Torsby med omnejd - men detta är inget krav.
Frilansuppdraget består av reportageuppdrag
Utbildning/Erfarenhet Erfarenhet av journalistik.
Körkort B

Varaktighet/Arbetstid
Tillsvidare Deltid 1 tjänst med omfattning 20% 5 tjänster som frilans.

Tillträde Enligt överenskommelse

Lön enligt överenskommelse, för tjänsten med omfattning 20% fast lön, frilansuppdrag betalas per uppdrag.

Ansökan Sista ansökningsdag: 2009-02-20

Arbetsgivaren önskar ansökan via e-post

Vi tar emot ansökan via e-post: sture@gennorge.no

Kontaktpersoner Sture Willumsen, 0047-99443322, sture@gennorge.no

Arbetsgivare Fangst og Friluftsliv

Postadress
Fangst og Friluftsliv
68592 Torsby
68592 TORSBY

Besöksadress
Sönnerudsheden 13

Telefon och internet
Tel: 0047-99443322

E-post: sture@gennorge.no

Nu är rådjuren fredade

Nu är rådjursjakten över för detta jaktår och nedräkningen till augustijakten på råbockar kan börja. Min plan är att mitt vapenprojekt, Remington 700 ADL, skall vara klart tills dess. Med klart menar jag färdigbyggt, inskjutet och att jag skall ha avfyrat tillräckligt många skott för att ha hunnit lära känna vapnet och optiken på ett tillfredsställande sätt.

Lospår

20070707 lämnade ett lo våra marker. Det var en ung individ som tagit såväl vår orusttupp som kattungar. I kattöppningen till ladan hittade vi lohår. Uppenbarligen hade den försökt klämma sig in i jakt på sin mindre släkting!

Fruset ögonblick

Annan syn på djur

I Sverige har vi en väldigt hög standars och strikta regler vad gäller hur djur hanteras. Så är det inte över allt och frågan är om inte den svenska modellen är lite väl stelbent byråkratisk. Det känns som om den är skapad och reglerad av människor som själva befinner sig väldigt långt från en verklighet som involverar daglig kontakt med djur.

När jag jobbade i Argentina ställde vi upp och hjälpte lokalbefolkningen när det behövdes och vi hade tid till det. På bilden ovan hjälper vi till att frakta en dräktig get. Den köptes i grannbyn och istället för att gå 6 km på ökenstigar med en trilskande get så tyckte vi att vi kunde ta den 48 km (enkel väg) långa bilvägen och köra geten istället. Allt gick bra. Förutom att geten rymde tillbaka till sin ursprungsflock efter 2 dagar. Den svenska lagstiftningen tillåter inte att getter fraktas tjudrade på flaket till en pick-u


I Sverige skall djuren märkas tidigt. Mina lamm skall vara märkta senast vid 6 månaders ålder. De skall föras in i stalljournalen så fort de kommit till världen.

Så var det inte i Argentina. En gång om året märktes byns nya djur. Då var det fest. Djuren släpptes in på en manege där en gaucho fångade in det, varefter det brännmärktes. Vilket inte luktar speciellt gott. Å andra sidan kan jag tänka mig att ett brännmärke läker bättre än öronklipp eller liknande i det rådande klimatet.

På jobb i öknen

2500 m över havet. 30-35 grader i skuggan. Rätt jobbigt.

Tjänstebil

Tjänstebilen jag körde när jag jobbade i NV Argentina i gränstrakterna mot Chile och Bolivia. Att köra något annat än 4x4 var otänkbart...

Svampkniv

En svampkniv till morsan. Tror hon fick den i 60-års present men minns inte riktigt. Skaft i något fruktträd, kanske körsbär, möjligen päron, samt buffelhorn. Skidan är av en bit rot från en sälg.

Halvhornskniv

Jag har gjort ett par försök att tillverka halvhornsknivar. Egentligen vet jag inte riktigt om det är något jag borde ägna mig åt eftersom det är ett klassiskt samiskt hantverk och på något vis känns förbihållet samer, men å andra sidan var jag nyfiken på vad jag kunde åstadskapa.

Minns jag rätt är det älghorn i skaftet och renhorn i skidan. Skaftet är för övrigt i björk.

Även denna kniv har jag gett till farsgubben vid något tillfälle.

Filékniv

Jag ägnade några år i början av 2000-talet åt knivmakeri. Som så många andra började jag med färdiga blad vilka jag skaftade. Men sedan har jag lärt mig smida och därefter gjort mina egna knivblad. En sorts knivblad som jag inte klarar av att tillverka själv är filéblad.


Kniven på bilderna gjorde jag åt farsgubben. Han fiskar mer än jag gör. Träet i skida och skaft är rönn, det var svårt att polera glasnigt, fick snarare en halvmatt struktur med dragning åt pärlemor. Minns jag rätt fick farsgubben kniven när han fyllde 60. Jag har gjort en annan filékniv, men den gick till en köpare i USA.